Läs senare

150 miljoner till språkintroduktion

NyanländaFör att klara den gigantiska ökningen av nyanlända elever på gymnasiets språkintroduktion vill regeringen med stöd av Vänsterpartiet satsa 150 miljoner extra i vårbudgeten.

av Lenita Jällhage
28 Mar 2017
28 Mar 2017

I jämförelse med förra läsåret har de nyanlända ungdomar, som nu går första året på språkintroduktion, ökat från 13 500 elever till 25 700, enligt Skolverkets statistik.

Det är en ökning med 91 procent.

– Det är en extremt heterogen elevgrupp, en del har god skolbakgrund medan andra har en mycket begränsad läs- och skrivkunnighet, säger Torun Rudin, chef för enheten för gymnasieskolan på Skolverket.

Regeringens tillskott på 150 miljoner väntas gå till personalförstärkningar av lärare och elevhälsa. Men det är ännu oklart om alla kommuner kommer att kunna söka bidraget eller bara de kommuner som tar emot flest nyanlända.

Språkintroduktionen är det största av gymnasieskolans fem introduktionsprogram där elever går som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram.

Skolverkets senaste undersökningar visar att majoriteten av eleverna som går på språkintroduktion inte tar sig vidare. Endast en tredjedel av de som börjar på språkintroduktion går vidare till ett nationellt program. Och knappt en av tio tar sig igenom ett nationellt program.

SKL är positiva till att regeringen nu vill satsar extra på gruppen nyanlända i gymnasieskolan. Man hade dock föredragit att kommunerna fått ett generellt statsbidrag och inte ett riktat. Det hade gett dem större handlingsutrymme att förändra sin verksamhet från grunden, anser Maria Caryll sektionschefen på utbildningssektionen Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Maria Caryll vittnar om att det är en stor utmaning för kommunerna att ge dessa nyanlända ungdomar en adekvat utbildning.

– När eleverna har så olika förkunskaper krävs det helt olika upplägg i kommunerna för att möta dem. Till det kommer att det ofta finns olika språkgrupper som ska tillgodoses vad gäller undervisning. Elever med psykisk ohälsa uppges också vara ett problem som kräver insatser från kommunerna, säger Maria Caryll.

Slår man ihop alla skolår på språkintroduktionen så går nu nästan 36 000 elever där, men många kommuner saknar både lokaler, lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare, ämneslärare och studiehandledare.

– Den största utmaningen är att vi har en skriande brist på lärare, inte minst i svenska som andraspråk och modersmålslärare. Vi har även brist på elevhälsopersonal, säger Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapsminister till DN.

Camilla Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk talesperson för moderaterna, är kritisk till dagens utformning av språkintroduktionen:

– Språkintroduktionen är det gymnasieprogram som fungerar sämsta av alla. Det är det största problemet vi har inom svensk skola. Det är olyckligt att utöka det i stället för att förbättra kvaliteten, säger hon till DN.

Hon anser att språkintroduktionen ska slås samman med yrkesintroduktionen.

Torun Rudin på Skolverket konstaterar att det inte är någon självklarhet att slussa in alla nyanlända elever mot en yrkesutbildning:

– En del av eleverna är inte på väg mot en yrkesutbildning utan mot ett högskoleförberedande program. I dag har språkintroduktionen en tyngdpunkt mot det svenska språket utifrån individens förkunskaper men redan nu är det fullt möjligt att erbjuda yrkeskurser inom språkintroduktionen, säger hon.

Efter påsk ska Skolverket redovisa sin årliga uppföljning av gymnasieskolan och dess utbildningsvägar till regeringen. Man ska även redovisa ett uppdrag till regeringen där man tittat närmare på språkintroduktionen och även ge exempel på hur nyanlända kan ges möjlighet att använda sitt modersmål i undervisningen.

Regeringens vårändringsbudget läggs fram den 18 april.

ur Lärarförbundets Magasin