Läs senare

4 av 10 rektorer hotade i jobbet

ArbetsmiljöMånga rektorer hotas och angrips fysiskt i arbetet, visar Lärarnas tidnings ­undersökning. Men få fall ­anmäls till polisen.

29 Nov 2017

Läs också:

”Jag skulle bli kapad längs fotknölarna.” Läs rektorernas berättelser om hot och våld.

Anders attackerades av drogad elev. Läs en rektors berättelse i tidningen Chef & Ledarskap.

36 procent av rektorerna på högstadiet och gymnasiet har utsatts för direkta hot och 5 procent för våldshandlingar. En majoritet av hoten kommer från föräldrar medan det framför allt är elever som tar till våld. Det visar en undersökning som Lärarnas tidning har gjort tillsammans med tidningen Chef & Ledarskap.

Mikael Rystedt är poliskommissarie och chef för utredningssektionen i Västerbotten. Han blir förvånad över siffrorna, efter­som de inte överensstämmer med antalet anmälningar från skolan som polisen får in.

— Det tyder på att mycket inte anmäls. Vi får knappt in några anmälningar alls. Det handlar om några få, exceptionella fall.

Ur undersökningen

Mikael Rystedt anser att gränsen för att ­polisanmäla brott i skolan inte bör vara ­högre än i övriga samhället, snarare tvärtom.

— Detta är lärares och rektorers arbetsmiljö, egentligen bör man inte tolerera någonting.

Johanna Jaara Åstrand. Foto: Peter Jönsson

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand upp­manar också lärare och rektorer att polisanmäla brottsliga handlingar. Hon reagerar starkt på undersökningens resultat.

— Det låter ju inte klokt. Varje enskild händelse av hot och våld är en för mycket.

Johanna Jaara Åstrand på­pekar att problemet inte finns på en majoritet av skolorna. Men där det sker blir det mer och mer av ett arbetsmiljöproblem.

— Det finns en stress och oro hos en del föräldrar att de inte har sina barn på rätt skolor. Det riskerar att leda till en osund relation med skolan, vilket i slutändan drabbar eleverna. Skolorna måste markera när föräldrarnas agerande går över gränsen, säger hon.

Enkäten visar att det är mycket vanligt att föräldrar har synpunkter på skolans verksamhet, och framför allt på enskilda lärare.

58 procent av rektorerna uppger att de haft möten med vårdnadshavare som de upplevt som hotfulla.

Poliskommissarie Mikael Rystedt menar att det även vid förtäckta hot, som att ”jag vet var du bor”, finns en poäng i att anmäla.

Så gjorde vi

En enkät skickades i juni 2017 ut till 1 000 rektorer på högstadiet och gymnasiet. Urvalet slumpades fram från Skolverkets skolenhetsregister. Frågorna rörde bland annat föräldra­kontakter, hot, våld och säkerhetsarbete. Svarsfrekvensen var 52 procent.

— Rent objektivt sett rör sig detta i en gråzon, och det ska mycket till för en åklagare att väcka åtal. Men gör man inget riskerar det att accelerera, och då är det bra om det finns tidigare anmälningar som styrker bevisen, säger han.

Kristian Hansson är sakkunnig inom skola och utbildning på Arbetsmiljöverket. Där är bilden att det förekommer mycket hot och våld i skolan. Han hävdar att det viktigaste är att det på arbetsplatsen finns tydliga rutiner för hur man ska agera om någon utsätts.

— Rutiner låter som ett tråkigt begrepp. Men i grund och botten handlar det om trygg­heten att veta vart man ska vända sig när något händer. Hot och våld får stora konsekvenser och påverkar arbetsmiljön på ett mycket negativt sätt, säger Kristian Hansson.

Hot och våld

Tänk på det här om du drabbas

  • Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger hos huvudmannen, i en kommun är det ofta delegerat till förvaltningschefen.
  • En rektor ska vända sig till förvaltningschefen, medan lärarna går till rektorn.
  • Utsatta bör även kontakta skyddsombudet på skolan, som kan kräva åtgärder av arbetsgivaren och anmäla till Arbetsmiljöverket, som då måste agera.
  • Vid omedelbar fara för hälsa eller liv kan skyddsombud stoppa arbetet.

Källa: Arbetsmiljöverket.

ur Lärarförbundets Magasin