Läs senare

9 000 nya platser på lärarutbildningen

Regeringen vill utöka lärarutbildningarna med 9 000 platser för att komma till rätta med lärarbristen. Men varken de politiska motståndarna eller Lärarförbundet tror att antalet sökande kommer att räcka för att fylla platserna.

13 Mar 2014

På torsdagen presenterade regeringen ännu en satsning på skolområdet ur den kommande vårbudgeten. Den här gången handlar det om lärarutbildningen och en utökning av antalet platser med 9 000.

Totalt handlar det om en satsning på 10 000 fler högskoleplatser fram till 2018. En majoritet går alltså till lärarutbildningarna.

– Vi har haft en underutbildning av lärare under 25 år i Sverige, som beror på svagt intresse bland unga att bli lärare. Det har inneburit att vi om tio år står inför en stor lärarbrist. Nu har antalet sökande ökat väldigt kraftigt, med 40 procent under de senaste fem åren, säger Jan Björklund.

Utbyggnaden ska dock ske successivt: första året skjuts det till 4 500 platser.

Men det handlar inte om att det totalt blir 10 000 fler studenter på högskolan.

Universitetskanslerämbetet, UKÄ, har utifrån de planerade anslagen räknat ut hur många helårsstudenter pengarna räcker till de kommande åren, och där märks en minskning.

Innan regeringen presenterade sin nya satsning såg det totala antalet studenter på högskolenivå ut så här:

  • 2013: 282 000 studenter
  • 2014: 281 000 studenter
  • 2015: 280 000 studenter
  • 2016: 276 000 studenter

Nedgången beror på att två riktade satsningar på bland annat fler utbildningsplatser för sjuksköterskor och civilingenjörer upphör.

Längre än till 2016 sträcker sig inte UKÄ:s prognos, men det är alltså utifrån en lägre nivå än dagens som de 10 000 platserna tillkommer.

På frågan om det var fel av regeringen att dra ned platserna, svarar Jan Björklund att en orsak är att det har blivit färre utomeuropeiska studenter sedan de måste betala för utbildning i Sverige.

– Under den djupa finanskrisen byggdes högskoleplatserna ut tillfälligt, men lågkonjunkturen blev längre än förväntat. Med facit i hand hade platserna kunnat lega kvar ett tag till, säger Björklund.

Vad gäller den tidigare planerade minskningen skulle den troligtvis inte slå mot lärarprogrammen.

– När lärosätena dragit ner tidigare är det främst på fristående kurser, säger Marie Kahlroth, utredare på UKÄ.

Det faktiska antalet helårsstudenter är idag högre än vad lärosätena egentligen har kapacitet för enligt anslagen.

– Det beror på att de kan balansera anslagen mellan åren, säger Marie Kahlroth.

2013 gick 293 700 statligt finansierade studenter på universitet och högskolor, alltså 11 700 fler än vad anslagen täckte.

Förutom anslagen beror antalet platser på studenternas intresse. Just nu är intresset över lag stort för högskolestudier, säger Marie Kahlroth.

Kommer det att finnas studenter som vill ha de här 9000 lärarutbildningsplatserna?

– Det vet man inte riktigt, det beror på vilka inriktningar som erbjuds, eftersom intresset ser olika ut för olika lärarutbildningar, säger Marie Kahlroth.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tror det blir svårt att fylla platserna.

– Risken är uppenbar för fler tomma stolar och för lägre antagningspoäng. Det finns tomma stolar redan i dag. Det finns till och med lärosäten som tvingats lägga ned hela lärarutbildningar för att det saknas sökande, säger hon.

Jan Björklund pekar på att antalet som söker lärarutbildningar som förstahandsval har ökat med 40 procent mellan 2008 och 2013.

– Jag bedömer att de kommer att klara av att hålla kvaliteten. Finns det någon högskola som inte gör det får de nya platserna läggas någon annanstans, säger Jan Björklund som ska träffa högskolerektorerna nästa vecka.

Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan kallar Jan Björklunds statistik för ”siffertrixande” och påpekar att många av de som söker inte är behöriga.

– Det här riskerar att bli ett slag i luften om det inte finns kvalificerade sökande. Problemet är inte brist på platser utan brist på sökande, säger han.

Eva-Lis Sirén uppger att det ökade söktrycket nästan helt handlar om fler sökande till förskollärarutbildningen.

Hon tycker att det är bra med satsningar för att få fram fler lärare med tanke på att en stor lärarbrist väntar om ett antal år.

– Men det också är helt nödvändigt med statliga pengar till högre lärarlöner, säger hon.

Professor Ulf P Lundgren, tidigare både generaldirektör för Skolverket och rektor på Lärarhögskolan, frågar sig hur en ökning av antalet platser går ihop med tidigare förslag om att höja intagningskraven till lärarutbildningarna.

– Man kan inte både höja kraven och antalet platser, det går helt enkelt inte ihop.

– Det krävs en helt annan attityd från politikerna mot skolan. Man kan inte hålla och svartmåla en verksamhet för det blir en självuppfyllande profetia till slut och det har man lyckats med. Det gör att föräldrar och elever inte längre har respekt för lärarna. Det blir en snöboll som bara växer och växer, säger Ulf P Lundgren.

Sämst ser det ut vad gäller ansökningar till utbildningar till ämneslärare inom naturvetenskapliga ämnen med inriktning mot högstadiet. Där kan antalet förstahandssökande i många fall räknas på ena handens fingrar.

Läs mer:

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin