Läs senare

Alla elever är inte sexmetershoppare

DebattVarför måste alla klara en – godtyckligt – fastlagd godkäntnivå i åtta-tolv ämnen för att få komma vidare? Det är lika absurt som att kräva att samtliga barn ska hoppa minst sex meter i längd, skriver Per Skansvik, rektor för ungdomshemmet Ryds brunn.

04 Dec 2017

Om debattören

Per Skansvik, rektor för ungdomshemmet Ryds brunn, ordförande för Lärarförbundet inom Statens institutionsstyrelse, SIS

Vi har en kursplan och ett betygssystem som redan de som konstruerade dem visste att 15 procent av eleverna inte skulle klara. När det sedan visar sig att ungefär den andelen inte når målen så skyller man på skolan och kommunerna.

Det är som att säga att alla ska hoppa sex meter i längd och sedan skylla på tränarna när det visar sig att inte alla kan, oavsett mängden träning.

Bild: Colourbox

Vi ger korthopparna åtgärdsprogram och särskilt stöd. Vi visar och ordnar med enskild undervisning. Det händer att tränaren/läraren av välvilja och för att konkretisera bär eleven de sex meterna. Detta upprepas ett flertal lektioner under flera år. När det sedan är examensdags (nationella prov) är inte tränaren/läraren med. Eleven misslyckas naturligvis då i de allra flesta fall eftersom han inte har de fysiska förutsättningarna. Kanske hoppar han fyra meter efter den långvariga träningen och lärarens/tränarens stöd. Men det räknas inte. Eleven blir inte godkänd.

På skolan finns 25 elever som hoppar 6,01 och som tränarna/lärarna anser skulle kunna hoppa över sju meter med fem extra lektioner. Tyvärr är det inte lika angeläget att lägga resurser på detta när uppdraget är att alla ska klara de fastslagna sex meterna.

Vår fyrametershoppare visar sig vara en talang på matlagning och mycket konstnärligt lagd. Han är godkänd på dessa områden. Men skolan har, som vi alla vet, begränsade tillgångar. Resurserna räcker inte till allt och alla, oavsett vad Skolinspektionen och politikerna säger.

Det händer att tränaren/läraren av välvilja och för att konkretisera bär eleven de sex meterna.

Hemkunskapssläraren går till rektor och säger att om killen skulle kunna få en höj- och sänkbar arbetsbänk så skulle han nå ett högre resultat på hemkunskapen. Rektorn funderar. Hon kan ta bort det särskilda stödet när det gäller längdhoppet och satsa på en ny bänk. Men föräldrarna vill att pojken ska bli godkänd i längdhopp. Rektorn riskerar anmälan till Skolinspektionen och kommunen kan få ett vite om inte skolan har gett det särskilda längdhoppsstödet.

Pojken får behålla sin gamla arbetsbänk.

Är då den svenska skolan såld för alltid?  Naturligtvis inte. Inte om man bryter den onda trend som för tillfället råder. Det behövs några insatser och fyra–sex år att vända på skutan – och sedan långsiktighet.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

  • Skrota Skolinspektionen och inrätta en skolutvecklingsavdelning.
  • Kolla gärna skolorna men resultatet av granskningen ska vara en erbjudan om hjälp.
  • Poängtera kunskaperna och ge föräldrar och samhället huvudansvaret för det sociala.
  • Höj inträdeskravet på lärarutbildningen. Minst 1,0 på högskoleprovet.
  • Återinför praktikterminen på lärarutbildningen.
  • Ta bort betygen på grundskolan och inför ett studieomdöme.
  • Ta bort nationella proven före år 6 och lägg tillbaka dem i år 5 i form av diagnostiska prov.
  • Viktigaste målet för undervisningen i de yngre åldrarna ska vara läs- och skrivkunnighet.
  • Återinför ordning och uppförande betygen.
  • Ta bort IM programmet. Alla program skall ligga inom de nationella linjerna.

Till sist en fråga som rör de unga kriminella:

  • Inför ett samverkansorgan mellan polis och socialtjänsten med slopad eller begränsad sekretess och ökade befogenheter.

ur Lärarförbundets Magasin