Läs senare

Ansvaret otydligt för arbetsmiljön

Var tredje rektor delegerar inte arbetsmiljöuppgifter så som lagen kräver. Därmed blir ansvaret otydligt vid en olycka. Det visar Lärarnas tidnings granskning.

22 Apr 2015

Staplarna anger antal skolor som fått krav på förbättring. Klicka på dem för att se antalet. 1100 skolor ingår i statistiken. Här visas de åtgärdskrav som riktats till över 50 skolor.

En elev skadar sig på en lektion. Hade det kunnat förebyggas — och vem hade ansvaret för det? Frågan är oklar på var tredje skola, visar Lärarnas tidnings granskning av de krav som ­Arbetsmiljöverket nyligen ställt i samband med 1 100 skolinspektioner i landet.

Det är en oroande siffra, enligt Erik Hallsenius, arbets­miljöexpert på Lärarförbundet.

— Utan en tydlig delegering tror man kanske att någon annan ska bedöma riskerna, säger han.

Om det är tydligt vad en lärare ansvarar för ökar ­riskmedvetenheten och ­möjligheten att sätta gränser, enligt Erik Hallsenius. Ett exempel kan vara en idrottslärare som vet om sitt personliga ansvar för den fysiska miljön i en idrottshall. Då ser läraren till att det finns ordentliga låsanordningar på rep och redskap och arbetar förebyggande.

Rektorer som inte delegerar uppgifter måste själva ha kontroll över att allt görs rätt i organisationen. Varför är det då så många som inte sköter frågan enligt regelverket?

— Rektorerna har en mycket hög arbetsbelastning och har inte fått stöd och tillräckligt med kunskap. Ofta har de inte fått någon tydlig delegering av arbetsmiljöuppgifter från ­huvudmannen heller, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, rektor och ordförande för ­Lärarförbundet Skolledare.

Vad kan rektorer göra för att bättre kunna ta sitt ansvar?

— Vi behöver kräva mer utbildning och resurser så att vi kan det här när vi kliver in vår roll, säger hon.

Skolöversyn

Koll på arbetsmiljön

  • Arbetsmiljöverkets skol­översyn pågår 2013—2016 på cirka 2 000 skolor.
  • I slutet av 2014 hade 1 100 skolor inspekterats.
  • Få skolor har klarat sig utan krav.
  • Fokus för inspektionerna är dokumentation och systematiskt arbetsmiljö­arbete.

Kaj Frick, professor emeritus i arbetsvetenskap, är förvånad över att uppgiftsfördelningen brister på så många skolor. En rektor kan omöjligt ha kontroll över arbetsmiljö­frågorna själv i en sådan stor organisation som skolan är, anser han.

— Brister fördelningen av uppgifter, då brister även återkopplingen och därmed blir hanteringen av arbetsmiljö­arbetet sämre, säger Kaj Frick.

Arbetsmiljöverkets inspektion visar också att skriftlig dokumentation ofta saknas i skolorna när det gäller arbets­miljöarbetet i stort — allt ifrån riskbedömning om hot och våld till instruktioner för ny­anställda och vikarier (se tabell).

Varför är det viktigt med dokumentation?

— Skolan är en sådan invecklad organisation och rektorer har mycket personal under sig i olika kategorier. Allt annat sköts med papper, som budget, planering och pedagogiska mål. Även arbetsorganisation och hälsofrågor måste dokumenteras på samma sätt, annars blir det sämre styrning i de frågorna, säger Kaj Frick.

Adam Jansson, projekt­ledare för Arbetsmiljöverkets skolöversyn, hoppas att myndighetens krav leder till bättre arbetsmiljöarbete på skolorna. Eftersom skolan är Sveriges största arbetsplats är det viktigt att det finns en systematik där som fungerar, anser han.

— Skolorna är ofta medvetna om problemen, men det är svårt att upprätta en handlingsplan och bestämma vem som ska göra vad. Det handlar om brist på både pengar och kompetens, säger han.

Adam Jansson tror att en engagerad ledning och en bra samverkan mellan skyddsombud och chef är centralt för att arbetsmiljöarbetet ska fungera. Att allt sker skriftligt enligt regelverket är nödvändigt menar han, särskilt då rektorer ofta byts ut.

— Annars kan hela arbetsmiljöarbetet stå och falla med en nyckelperson.

Vad gäller?

Vad gäller kring delegering av arbetsmiljöuppgifter? Erik Hallsenius, expert på arbetsmiljöfrågor på Lärarförbundet, svarar.
  1. Vad säger lagen om fördelning av arbetsmiljöuppgifter? 
    — I arbetsmiljöföreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete krävs att arbetsgivaren fördelar uppgifterna i arbetsmiljöarbetet till chefer eller andra medarbetare. Det ska vara tillräckligt många som får uppgifter, och de ska ha be­fogenheter och resurser att lösa uppgifterna.
    — Med uppgiften kommer rätt till information, att få lämna synpunkter på det systematiska arbetsmiljöarbetet och rätt till de kunskaper som krävs.
  2. Hur kan detta göras inom skolan?
    — Fördelningen kan ske på olika sätt. Det kan ske i ett gemensamt dokument där alla uppgifter listas och det beskrivs vilka personer som har vilka uppgifter. Det kan också upprättas enskilda dokument för var och en. Det krävs inga underskrifter, men arbetsgivaren ska kunna visa att uppgiften är mottagen.
    — Alla lärare bör få sitt ansvar tydliggjort för sig, exempelvis vid utflykter. Några lärare, till exempel i kemi, slöjd och idrott, bör ha särskilda beskrivningar. För dem finns särskilt stödmaterial från Arbetsmiljöverket.
  3. Vad händer om uppgifterna inte delegeras?
    — Det blir svårare att ta ansvar om uppgifterna inte är klargjorda och riskerna ökar. Oavsett om uppgiftsfördelningen är gjord eller inte kvarstår till exempel tillsynsansvar, men en del av ansvaret faller tillbaka på arbetsgivaren.
  4. Vad händer om det sker en olycka?
    — En polisutredning och ett åklagarbeslut avgör om det ska prövas om någon begått arbetsmiljöbrott. Det kan gälla en enskild lärare, rektor och/eller en högre chef, eller samtliga. Först efter en dom vet man vem som burit ansvaret.

ur Lärarförbundets Magasin