Ingår i temat
Källkritik
Läs senare

Är nyheten fakta eller fejk?

KällkritikViralgranskarens redaktör Åsa Larsson har koll på källorna.

av Torbjörn Tenfält
03 Mar 2017
03 Mar 2017
Redaktör. Åsa Larsson var med och grundade Viralgranskaren för tre år sedan.
Foto: Hugo Ewald

Tidningen Metro startade Viralgranskaren år 2014 för att rikta strålkastarljuset mot källkritik på nätet och andra digitala forum. Läsarna bjuds in att mejla artiklar och annat innehåll på nätet där sanningshalten känns tveksam.

— Vi såg en del väldigt konstiga historier som fick stor spridning och dignitet på sociala medier. Många trodde att de stämde, säger Åsa Larsson, en av de ansvariga för Viralgranskaren.

Då 2014 var valår i både Sverige och EU trodde hon och hennes kolleger att de skulle få massor av tips om politiska bluffar. Men det var inte förrän hösten 2015 och den stora flyktingvågen som spridningen av falska ny­heter och påståenden tog fart. Viralgranskaren fick fullt upp med politiserade påståenden om till exempel flyktingar och tiggare.

Källkritik

  • Startade 2014 av bland annat Åsa Larsson.
  • Samma år fick hon Stora journalistpriset tillsammans med de andra grundarna Jack Werner och Linnéa Jonjons.
  • 2015 tog Viralgranskaren emot utmärkelsen Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och folkbildning.
  • 13 mars har etablerats som Källkritikens dag.
  • Källkritikens dag går att följa via direktsändning på Metro.se. Då kan också lärare tillsammans med sin klass gå in och testa att viralgranska på Metro.se.

Läs vidare: metro.se/viralgranskaren

Från att tidigare mest ha bestått av privatpersoners harmlösa videosnuttar om olika företeelser började lögnerna på nätet nu produceras av fejkare med en tydlig agenda och ambition att påverka debatten.

Andra gör det mest för att tjäna pengar.

— Ofta är det unga män som kan sno ihop en sida som ser ut som en tidning. De tar de mest virala saker de kan hitta och skickar ut i det sociala medieflödet.

Åsa Larsson använder begreppet viralsajter; de har ingen redaktion, texterna är ofta anonyma och om de är underskrivna är det i regel av en påhittad författare. Att klimatet på nätet förändrats blev än mer tydligt under presidentvalskampanjen i USA. Fake news har blivit ett allt vanligare sätt att driva frågor.

— Fler gör det och har professionaliserats och märker att de kan tjäna pengar på det här.

Hur ska man stå emot detta?

— Vägen framåt är upplysning. Är man en ansvarstagande medborgare tycker jag att man ska vara påläst om vilka källor man delar och läsa på om själva ämnet.

Vilken roll kan lärarna spela?

— Källkritiken måste in mycket tidigare i undervisningen, men det kan vara svårt att hitta bra former. Som lärare är det bra att prata med eleverna om vad de själva stött på när de surfat på nätet. Det kan väcka frågor om vem som står bakom informationen. Ryktet ni hörde — var kommer det ifrån, stämmer det eller är det något vi inte tänkt på?

Viralgranskaren har tagit fram skolmaterial med förslag på lektioner och frågor man kan ställa. Åsa Larsson och hennes kollega Hugo Ewald besöker ibland skolor för att berätta om Viralgranskaren.

De samarbetar också med organisationen Nätsmarta elever, som finns på Murgårdsskolan i Sandviken (läs reportaget här).

Åsa Larsson möter mycket osäkerhet kring källkritik, men ser också att intresset för frågor om digitala källors trovärdighet ökar, i synnerhet efter USA-valet.

— Vi är absolut på rätt väg. Det här är bara ett ögonblick i tiden som vi måste ta oss igenom. Men det kan orsaka mycket strul på vägen när många som inte är så internetvana använder nätet utan att tänka sig för.

Vad sprids bland unga på nätet just nu?

— Vissa rykten får särskild fart i grupper med många unga på Facebook. Till exempel fick en gammal vandringssägen nytt liv då en historia spreds om att en IS-krigare skulle utvisas från Sverige. Krigaren hade gett ett gott råd till en kriminalanställd som han gillade: ”Håll dig borta från Göteborg under jul och nyår.”

— Oron över att det skulle bli ett terrordåd spreds via ett sms som sedan fick snurr på nätet. Det fanns inga belägg för att historien var verklig.

Lektionstips och en guide

 

Alla artiklar i temat Källkritik (16)

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin