Läs senare

Arbetsmiljö och lön i fokus när lärarnas nya avtal förhandlas

Avtal 2018Startskottet för avtalsrörelsen för kommunalt anställda lärare har gått. Bättre arbetsmiljö, lön och ett professionsprogram för lärare finns bland fackens yrkanden.

av Lisa Blohm
21 Dec 2017
21 Dec 2017

Nästa års avtalsrörelse är i gång. Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund har växlat yrkanden med arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 200.000 lärare berörs. Inga detaljer är kända, men av det som offentliggörs framgår att det handlar om i huvudsak tre punkter – lönerna, arbetsmiljön och ett professionsprogram för lärare.

Enligt Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström har alla punkterna betydelse för att minska lärarbristen.

Mathias Åström.

– Vi måste diskutera åtgärder på kort och lång sikt. För vår del har lärarbristen tre utgångspunkter: lönen, arbetsbelastningen och lärarnas inflytande över sitt professionella uppdrag. Det är kring såna frågor som lärarbristen hittar sin lösning, säger Mathias Åström.

Lärarnas tidning har tidigare skrivit att fokus i den kommande avtalsrörelsen kommer att riktas mot hög arbetsbelastning för lärare. Då uttalade sig bland andra Eva Jansson, gymnasielärare och ledamot i Lärarförbundets avtalsdelegation. Hon vill ha lösningar på central nivå om arbetstiden.

– Lärarna vill ha tid för att klara sitt kärnuppdrag och inte pådyvlas administrativa sysslor som stjäl tid från planeringen och efterarbetet av lektioner, sa hon.

När det gäller löner framhåller facken särskilt att omotiverade löneskillnader orsakade av statliga lönesatsningar ska rättas till. Där verkar lärarfacken ha många kommuner och friskolor med på tåget. Enligt en enkät som Statskontoret gjort har hälften av huvudmännen tänkt att satsa särskilt på lärare som inte fick del av lärarlönelyftet.

Facken vill också ha en löneutveckling som gör att erfarna lärare stannar i yrket.

– Vi har sett en positiv löneutveckling de senaste åren med det avtal vi har haft. Det vi ska diskutera med SKL är hur den positiva löneutvecklingen kan fortsätta och förstärkas, säger Mathias Åström.

Han vill dock ännu inte berätta om facken har yrkat någon särskild nivå på ökningen.

Arbetsgivarsidan eftersträvar i stället ett sifferlöst avtal. Det ökar utrymmet för lokal lönebildning, anser SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl.

– Lokal lönebildning är oerhört viktig eftersom kommuner och landsting har väldigt många yrkesgrupper som man har olika kompetens- och personalförsörjningsproblematik kring.

Från fackens sida finns även ett professionsprogram för lärare med som ett yrkande. Ett nationellt professionsprogram med fler karriärsteg för lärare som Skolkommissionen tidigare presenterat välkomnades av lärarfacken, men fick tummen ned av SKL.

En av de punkter som arbetsgivaren tar upp i sitt dokument om ”mål och inriktning” är en förändring av vissa bestämmelser kring arbetstid. Reglerna ”överensstämmer inte i alla avseenden med ett modernt arbetsliv och ökade krav på tillgänglighet”, står det. Exakt vilka bestämmelser som det handlar om vill Niclas Lindahl på SKL inte berätta.

– Det kommer vi att prata närmare om med våra motparter vid förhandlingsbordet innan vi kommenterar dem.

SKL och Pacta lägger i övrigt bland annat vikt vid långsiktighet och kräver att hänsyn tas till medlemmarnas ekonomiska ramar i samtliga förhandlingsfrågor. De vill också ha avtal som så långt det är möjligt formuleras likadant oavsett vilken personalgrupp som det gäller.

Parterna kommer att sätta sig ned tillsammans efter helgerna. De har på sig till den 31 mars 2018 att teckna ett avtal. Då går det nuvarande avtalet ut.

Avtalsrörelsen från start till mål  (länk till informationssida på lararforbundet.se)

Dessa förhandlar

  • Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund förhandlar gemensamt inom Lärarnas samverkansråd.
  • På arbetsgivarsidan samarbetar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta, som har kommunala bolag och kommunalförbund som medlemmar. 

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin