Läs senare

Armémuseum ger eleverna perspektiv

Pedagogiska tipsUtställningen om 1900-talets konflikter tydliggör främlingsfientlighetens historiska kopplingar.

Samtid i backspegeln. Museipedagogen Bodil Gyllensvärd vill uppmuntra eleverna att diskutera samhällsfrågor utifrån historien.
Foto: Anders G Warne

Hur har krig, konflikter och flyktingströmmar påverkat Sverige genom tiderna? Vilka främlingar var välkomna i folkhemmet – och vilka var det inte? Klass 9E från Scheeleskolan i Köping reste till Armémuseum i Stockholm för att få perspektiv på nutiden.

Armémuseum är inrymt i vad som en gång var artilleriets tyghus. Tyg i bemärkelsen verktyg — detta var platsen för militära verkstäder och magasin på 1700- och 1800-talen. Här väntar guiden Bodil Gyllensvärd som ska hålla i skolvisningen.

Dagens visning kallas ”Främling i folkhemmet”. Den fokuserar främst på följderna av 1900-talets krig och konflikter, de flyktingströmmar som har uppstått på grund av dem och hur de främmande, ”de andra”, har bemötts med oro av den svenska befolkningen.

Fängslande historia. Niondeklassarna från Köping lysssnar extra uppmärksamt på delarna om nazismen och andra världskriget.
Foto: Anders G Warne

— Hur har det sett ut i Sverige? Vilka grupper har inte varit välkomna hit, och varför inte, frågar museipedagogen Bodil Gyllensvärd.

Hon lotsar oss genom en av museets basutställningar, som hon också själv har varit med om att ta fram. Den börjar vid 1800-talets slut, då Sverige som bekant var ett land en dryg miljon människor flyttade ifrån, främst till Nordamerika.

Som mest engagerat, närmast andäktigt, lyssnar eleverna i den del av utställningen som berör nazisternas övergrepp mot olika folkgrupper under andra världskriget.

Ju närmare nutid vi kommer under visningen, desto större blir elevernas igenkänning, vilket är något som Bodil Gyllensvärd söker.

— Varifrån kommer män­niskor till Sverige i dag, frågar hon.

Elevrösterna blir allt ivrigare: ”Balkan”, ”Afghanistan”, ”Syrien”, ”Somalia” …

Med flyktingströmmarna följer också ökad främlingsfientlighet, något som påminner om 1930-talet, berättar guiden.

Den här visningen, ”Främling i folkhemmet”, passar särskilt bra att knyta samman med dagsaktuella händelser, menar Bodil Gyllensvärd. Genom skolvisningarna vill museet uppmuntra eleverna att diskutera samhällsfrågor med utgångspunkt i historien.

— Tanken är att söka förklaringar till dagens problem genom att visa på historiska exempel, säger Bodil Gyllensvärd efter visningen.

Gamla nyheter. Löpsedlar från förr kan var ett sätt att få historien att kännas mindre avlägsen. Foto: Anders G Warne
Planerar lektion. Läraren Johan Wendin tänker att museibesöket ska ge eleverna något att ”hänga upp” sina kunskaper på. Foto: Anders G Warne
Foto: Anders G Warne

På Scheeleskolan arbetar alla i årskurs 9 med världskrigen. Skolan är mångkulturell och flera elever kommer från krigsdrabbade områden.

— Det blir även på så sätt aktuellt att prata om detta. Vi diskuterar världskrigen och om hur krig påverkar oss, säger Maria Eliasson, som är lärare i SO och engelska.

Hennes kollega Jonas Wendin är lärare i SO och svenska. Han menar att det är viktigt att tydliggöra för eleverna att exempelvis främlingsfientlighet har historiska kopplingar.

Han planerar att använda besöket som något att ”hänga upp” kunskaperna på.

— Jag tror att de olika sinnesintrycken kan hjälpa eleverna att minnas bättre när vi återkopplar till visningen i undervisningen.

Museet som resurs

Armémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linköping hör till myndigheten SFHM – Statens försvarshistoriska museer. Armémuseum ger en rad skolvisningar på olika teman och för skilda åldersgrupper, från årskurs 4 till och med gymnasiet.

Museet nominerades till Årets museum 2016.

digitaltmuseum.se­ kan man söka i Armémuseums samlingar.

ur Lärarförbundets Magasin