Läs senare

Assistenter löser krisen

ReportageBehovet av lärare blev skriande i samband med flyktingvågen förra hösten. Malmö har löst detta med undervisande assistenter som träffar klassen mer än läraren gör.

Assistenter löser krisen
Läraren Ingela Hansson (t v) är handledare för Ingela Larsson på Startskolan i Malmö. Foto: Johan Bävman

Ingela Hansson lägger en John Bauer-målning på overheadapparaten. Det är uppstart för ett nytt tema och målsättningen är att eleverna ska gestalta — skildra — miljö och känslor.

— Hur tycker ni att det känns här? frågar hon.

— Ser det mysigt och trevligt ut? Eller känner ni rädsla? Är det mystiskt och skumt?

Hela tiden medan hon talar förstärker hon orden med kroppsspråk.

Diskussionen sätter i gång. Någon säger att det nog är blött, som det brukar vara där det finns mycket växtlighet. En annan tycker att trollet — det ordet kan alla — ser läskigt ut.

Min lärarkompetens tas till vara till max.

Det är lektion i svenska som andraspråk på introduktionsprogrammet för nyanlända på Startskolan i Malmö. I bänkarna sitter runt 15 elever i 16—19 årsåldern, samtliga är pojkar. Men framme vid tavlan står inte bara en lärare, utan två. Fast den ena saknar legitimation och är formellt undervisande assistent, en särskild modell som finns i Malmö och som vi snart ska få veta mer om.

Malmö-modellen

  • I nuläget finns tre undervisande assistenter och två lärare med särskilt hand­ledningsansvar.
  • Rekrytering pågår av ytterligare sju undervisande assistenter och då behövs fler lärare med särskilt handledningsansvar.
  • Läraren har 1 500–3 000 kronor i lön­etillägg beroende på hur många under­visande assistenter hen handleder och 15–50 procent avsatt tid för uppdraget.
  • Skolledaren bör planera för en rörlighet i schemat och avsätta tid för avstämningsmöten.
    Det är viktigt att rollerna är tydliga kring vem som gör vad och att ansvaret är gemensamt.

Källa: Emma Lind, Malmö kommun.

Den undervisande assistenten heter ­Ingela Larsson och är den som träffar klassen varje svensklektion. Hon är även elevernas mentor. Läraren, som också råkar heta Ingela fast Hansson i efternamn, har så kallat särskilt handledningsansvar. Hon är bara med här i klassrummet någon lektion i veckan men har ändå stenkoll på alla elever. Och det är hon som har det fulla kvalitetsansvaret för undervisningen och står för bedömning.

I dag, när det är temauppstart, är det Ingela Hansson som kickar i gång klassen. Det brukar hon göra. Men Ingela Larsson finns hela tiden med och fyller i och lyssnar.

Modellen med undervisande assistenter och lärare med särskilt handledningsansvar finns än så länge enbart i Malmö och fortfarande bara i liten skala. Emma Lind, HR-strateg på gymnasieförvaltningen, förklarar att idén kom upp under förra hösten. Då kom det så många nyanlända elever till Malmö att kommunen plötsligt stod inför en så stor brist på lärare i svenska som andraspråk att man inte såg någon annan utväg. För det är inte lätt att hosta upp omkring 13 heltidare mitt under pågående termin inom en profession där det redan råder brist.

— Vi började titta på vilka möjligheter som skollagen och arbetsmarknadens förutsättningar ger för att ta in andra kompetenser för undervisning i skolan. På så sätt växte Malmö­modellen fram, säger Emma Lind.

Hon betonar att arbetsgivarens egentliga mål är att enbart behöriga lärare ska undervisa och att det också är lärare som i första hand efterlyses i platsannonserna.

Gestaltning. Uppgiften för eleverna är att målande beskriva John Bauer-bilden. Foto: Johan Bävman

— Men det har varit praktiskt omöjligt att få till i det här läget samtidigt som det är viktigt att det blir likvärdigt i villkor och att kvaliteten säkerställs. Därför söker vi också numera undervisande assistenter.

Roine Selind, ordförande för Lärarförbundet i Malmö, berättar att det i första skedet, mitt under den stora flyktingvågen hösten 2015, inte var fråga om någon förhandling. Arbetsgivaren informerade bara om att man tänkte ta till denna modell i den situation som då rådde. Men framåt årsskiftet inleddes förhandlingar där båda lärarfacken var in­volverade.

— Vi vill ju förstås att det ska vara legitimerade lärare som undervisar. Men när nu situationen ser ut som den gör med lärar­bristen har vi varit noga med att de handledande lärarnas arbetsbelastning inte ökar samtidigt som deras undervisningstid inte ska minska. Vi vill ju inte hamna i en situation där de ut­bildade lärarna är allt mindre i undervisning och i stället sitter och handleder outbildade, säger Roine Selind.

Han berättar också att lärarförbunden fick igenom ett krav om att de undervisande assistenterna måste ha någon form av högskoleutbildning.

— Det är ett sätt att garantera att inte vem som helst plockas in för att hålla i under­visningen i skolorna.

Jag behöver stöd med det formella.

I det avtal som förhandlats fram får läraren med särskilt handledningsansvar ett löne­tillägg om 1 500 till 3 000 kronor i månaden, beroende på antal undervisande assistenter. Handledaren får också sin tjänst nedsatt med 15 till 50 procent för uppdraget, omfattningen avgör närmsta chef efter bedömning av behov. De arbetsuppgifter som plockas bort ska i mesta möjliga mån vara sådant som ligger utanför undervisningen.

— Det kan vara administration eller att vara rastvakt. Det vill säga arbetsuppgifter som kan utföras av någon utan lärarlegitimation. En tanke är att plocka in lärarassistenter för det i stället, säger HR-strategen Emma Lind.

Vi återvänder till Startskolan. Hit kom Ingela Hansson i april i fjol då hon hade sökt en tjänst med ett tydligt uppdrag att vara handledande lärare.

— Jag har varit förstelärare inom grund­skolan förut och jobbat med utvecklings­frågor på olika sätt. Jag ville ha någon form av karriärtjänst och det här är en spännande modell att utforska, säger hon.

Nytt tema. Läraren Ingela Hansson är alltid den som drar i gång temauppstarterna. Men det är den undervisande assistenten Ingela Larsson som träffar klassen mest. Foto: Johan Bävman

I början handledde hon tre undervisande assistenter och fick 50 procent av sin tjänst avsatt till detta. Numera handleder hon enbart två, men har i stället även uppdrag som arbetslagsledare. På resterande 50 procent av sin arbetstid undervisar hon själv fullt ut. Hon tycker snarare att hon kan ge mer av sin kompetens och erfarenhet nu än som ”vanlig” lärare. För uppdraget handlar mycket om att fungera som förebild i lärarrollen och att dela med sig av konkreta verktyg att använda i mötet med eleverna, säger Ingela Hansson.

— I och med att jag både undervisar själv i två egna klasser samtidigt som jag handleder mina båda undervisande assistenter och då besöker två klasser vardera, så möter jag totalt omkring 90 elever. Det gör att jag upplever att min lärarkompetens tas till vara till max.

Men det blir så klart ett stort och om­fattande jobb där det är viktigt med avgränsningar. Ingela Hansson arbetar mycket med parallell lektionsplanering, hon ser till att återanvända samma material i flera klasser. Och hennes långa erfarenhet hjälper henne när det kommer till bedömningar.

Ingela Larsson, undervisande assistent. Foto: Johan Bävman

Trots att hon inte träffar eleverna varje lektion, tycker hon inte att det är särskilt svårt med omdömena. Hon har stort stöd av att gå in på nätet och kolla av inlämningsuppgifter, att hon varje vecka träffar var och en av de under­visande assistenterna under en timmes intensiv personlig handledning samt av att vara runt i klasserna minst en lektion i veckan. På webben har hon dessutom tillgång till lektionsplaneringen.

— Vi kolleger träffas ju också dagligen eftersom vi är i samma arbetslag och delar arbetsrum, säger Ingela Hansson.

Men det kan vara knepigt att i förväg veta hur mycket stöd de under­visande assistenterna behöver, har hon upptäckt. För ­någon håller hon sig i bakgrunden och fungerar som bollplank, medan hon går in och deltar mer aktivt för någon annan.

— Det är sådant jag måste läsa av, att möta de undervisande assistenterna där de be­finner sig. Det är viktigt att ha en dialog med arbetsgivaren om det, eftersom assistenternas skilda behov av stöd påverkar hur mycket av min egen arbetstid uppdraget tar.

Ingela Hansson, lärare med särskilt handledningsansvar. Foto: Johan Bävman

Lektionen i klassrummet är slut nu och de båda Ingelorna har sagt hejdå till eleverna.

— För mig är det en trygghet att ha en handledare, säger Ingela Larsson som har en bakgrund som folkhögskollärare och specialpedagog.

— Även om jag har lång erfarenhet sedan tidigare av att arbeta pedagogiskt, så är jag inte helt insatt i styrdokument och läroplaner och behöver stöd med det formella, fort­sätter hon.

Nu undersöker Ingela Larsson hur hon skulle kunna komplettera sin utbildning för att själv bli behörig. Emma Lind på gymnasieförvaltningen säger att det också är en målsättning från arbetsgivarens sida: att försöka underlätta för de undervisande assistenterna att komplettera sina utbildningar.

— På så sätt finns det en långsiktig tanke med modellen också. Vi behöver uppmuntra fler att bli legitimerade lärare.

ur Lärarförbundets Magasin