Läs senare

Åtgärdsgaranti ska ge tidigt stöd i skolan

LagrådsremissStödet till elever sätts in för sent. Nu ska det bli lag på tidigt stöd till elever, om regeringen får som den vill.

Utbildningsminister Gustav Fridolin presenterade åtgärdsgarantin på Bollstanäs skola i Upplands Väsby tillsammans med Jiang Millington, föräldranätverket Barn i behov, och Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet. Foto: Maria Lannvik Duregård

Regeringen vill skriva in en åtgärdsgaranti i skollagen, med krav på tidig kartläggning och specialpedagogisk kompetens. Den ska stärka elevers möjlighet att få stöd tidigt i skolan.

– Då förhindrar man att små saker växer till stora problem. Och elever i senare årskurser kan få bättre kvalitet på stödet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Enligt förslaget ska skolan vara skyldig att kartlägga och analysera elever i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 3, som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Med hjälp av specialpedagogisk kompetens ska läraren planera och vidta åtgärder för varje elev som behöver det.

– Vi vill skapa ett tryck på skolan att bygga upp de system som krävs, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Lagrådsremissen innebär att regeringen köper utredaren Ulf Fredrikssons förslag om åtgärdsgaranti rakt av, trots invändningar från en del tunga instanser som Skolverket, Statskontoret och delvis Lärarförbundet. Utbildningsminister Gustav Fridolin stöder sig tungt på Skolkommissionen, som i sitt slutbetänkande ansåg att en åtgärdsgaranti är rätt väg att gå.

– Kommissionen påpekade att fokus har kommit att ligga på mätpunkter, men att lärarna och skolan inte har haft mandatet och rutinerna för att se till att stödet verkligen kommer på plats.

I förslaget stärks kraven på specialpedagogisk kompetens, trots att bristen på speciallärare och specialpedagoger är stor redan i dag. Gustav Fridolin påpekar att antalet som läser specialpedagogik inom Lärarlyftet redan har tiodubblats, men att fler måste utbildas.

– Vi är beredda att skjuta till mer resurser eller bygga ut speciallärarutbildningen om det behövs. Men vi kan inte vänta med att göra de insatser som behövs för att det finns lärarbrist. Då tror jag lärarbristen skulle öka.

Lärarna själva anser att de redan vet vilka elever som behöver stöd. Problemet är att tid för genomförandet saknas. Hur ska ni lösa det?

– Regelverket fokuserar inte på fler mätpunkter, utan på att eleverna ska få stöd utifrån de mått vi har. Det viktiga är att man utifrån det faktiskt sätter in stöd. Att bara mäta och inte sätta in stöd hjälper ju ingen.

Bengt-Erik Johansson, ordförande för Dyslexiförbundet, är mer än nöjd med att kraven stärks.

– Äntligen – vi är jättepositiva! Vi upplever att det är ett som ett lotteri, det beror på vilken skola man går på om en elev får stöd eller ej.

Från Lärarförbundet är man mer kritisk. Man anser att förslaget inte löser grundproblemet, utan snarare riskerar att öka lärarnas arbetsbelastning.

– Det vi lärare saknar är tid för planering, utvärdering och uppföljning, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i ett pressmeddelande.

Gustav Fridolin säger att han tar den oron på allvar och att man behöver se till att dokumentationen minimeras.

– Men kan man stärka rätten för eleven att få stödet, och för läraren att stödet verkligen kommer på plats, så är jag övertygad om att många lärare kommer att uppleva att det är en avlastning.

ur Lärarförbundets Magasin