Läs senare

Attraktiv skola får ris och ros

Många såg målen, men glömde att välja väg. Ungefär så kan man sammanfatta en del av Arbetslivsinstitutets utvärdering av projektet Attraktiv skola. 

12 Sep 2006

Det fyraåriga projektet Attraktiv skola avslutades 2005. I sin strävan att göra skolan lockande valde kommunerna olika vägar. Några utvecklade verksamheten och det kollektiva lärandet mer än individen och menade att i en lärande organisation utvecklas även individen. I andra kommuner tyckte man att skolan blir attraktiv om man satsar på att utveckla individerna, det vill säga lärarna, genom exempelvis ämnesfortbildning och reflektion. 

Utvärderaren Pär Larsson vill inte säga vad som har varit bäst – snarare kan vägen se olika ut. 
   Men de kommuner som har nöjdast lärare har haft en aktiv förändringsprocess. Där har funnits en tydlig idé om vad som skapar en attraktiv skola, och framför allt om vägen dit. 
   – De har inte bara frågat ”vart ska vi?” utan även funderat över ”hur gör vi?”. 
   Ett exempel är kommunen där man satsade på metoder och arbetssätt som främjade hälsan och stärkte känslan av sammanhang hos elever och lärare. När en människa ser helheten och förstår sin del i den, blir tillvaron meningsfull, begriplig och hanterbar, resonerade man. 
   Även om många kommuner har haft bra aktiviteter inom projektet, så har de missat att få lärarna med på tåget. Idéer och visioner var inte kända av lärarna ute på skolorna, enligt utvärderarna. 
   – De har sett ströerbjudanden, men inte helheten, att delarna ingår i en övergripande strategi. 
   Utvärderarna framhåller glappet mellan lärarnas syn på vad som gör en skola attraktiv och hur man sett på det centralt, i projektet och kommunerna. Kommunerna satsade på ”mjuka” frågor, som erfarenhetsutbyten, lärarnas delaktighet och självständighet. När utvärderarna frågade lärarna själva, betonade de i stället kompetensutveckling, mindre arbetsbelastning och att ha en skola man är stolt över. 

Pär Larsson anser att skolledarna i alltför liten utsträckning deltog i projektet. 
   – Det går kanske att förstå, eftersom betoningen låg på lärarna. Men det är ändå viktigt, eftersom skolledarna betyder mycket för kontinuiteten och trivseln. 
   Allt är dock inte negativt. Som fördelar nämner Pär Larsson att projektet har samlat och lyft fram positiva erfarenheter och skapat kontakter. Det har också lett till ett bättre samarbete och större förståelse mellan fackliga organisationer, tjänstemän och politiker i kommunerna. 

FAKTA / AT TRAKTIV SKOLA 
Syftet med projektet Attraktiv skola var att stärka kvaliteten i skolan och öka läraryrkets attraktivitet. Det började 1998 som ett samarbete mellan utbildningsdepartementet, Svenska kommunförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarna. År 2001 startade projektet med 34 deltagande kommuner, av vilka 23 fullföljde. Projektet avslutades 2005. 

MARIA LANNVIK DUREGÅRD

ur Lärarförbundets Magasin