Läs senare

Även alliansstyren vill stoppa friskolor

LT granskarDrygt hälften av alla nya friskoletillstånd 2013—2015 gavs mot kommunens vilja. Borgerligt styrda kommuner stod för 30 procent av alla nej.

av Karin Lindgren
28 Sep 2016
28 Sep 2016

Den 11 oktober lägger Skolkostnadsutredningen fram sina förslag till regeringen. Ett av uppdragen har varit att utreda ett kommunalt veto vid nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte.

I dag får kommunen där skolan ska ligga yttra sig över en friskoleansökan men inte bestämma om skolan ska få starta eller inte.

Det avgör Skolinspektionen, som ofta beslutar tvärt emot vad kommunerna vill.

Lärarnas tidning har läst yttrandena över de sammanlagt 127 nya fristående grund- och gymnasieskolor som fick godkänt att starta under åren 2013, 2014 och 2015.

I 66 av fallen (52 procent) var kommunen negativt inställd till etableringen. Ett exempel är Jensen-koncernen som fick ja till 16 nya grundskolor och 6 nya gymnasieskolor, trots att 13 av yttrandena var negativa. Ett annat exempel är Internationella engelska skolan som fick tillstånd för 16 nya grundskolor (åtta negativa yttranden). Ett tredje är Erlaskolan, som Lärande för Sverige AB fick sju grundskoletillstånd för, trots att bara två av yttrandena var positiva.

Falun var en av de kommuner som avstyrkte Erlaskolans etablering.

— Vår analys var att skolan inte hade någon ny inriktning utan bara tillförde mer volym. Och eftersom vi hade rätt bra balans mellan utbud och efterfrågan tyckte vi inte att det var lämpligt med ytterligare en skola i kommunen, säger Jonny Gahnshag (S), vice ordförande i kommunstyrelsen.

Att elevunderlaget inte räcker till för fler skolor är ett vanligt skäl till att kommuner avstyrker. Många yttranden beskriver hur den kommunala skolorganisationen och ekonomin riskerar att drabbas eftersom man inte hinner göra sig av med personal och lokal­yta i takt med elevtappet till friskolan. Många ser också en risk för ökad segregation.

Regeringen och vänsterpartiet är för ett kommunalt veto när vinstsyftande aktörer vill starta skola. Allianspartierna och numera även Sverige­demokraterna är emot. I debatten låter det ibland som om vänsterkommuner säger nej till allt, och allianskommuner alltid ja.

Lärarnas tidnings granskning visar dock att det inte bara är vänsterkommuner som vill avstyra friskoleetableringar.

20 av de 66 negativa yttrandena (30 procent) kommer från kommuner där alliansen styrde vid tillfället (se grafik ovan). En av kommunerna är Helsingborg där en enig barn- och utbildningsnämnd ställde sig bakom ett negativt yttrande när Lärande i Sverige och Nya Designgymnasiet 2014 ansökte om att starta var sin gymnasieskola. Kommunen ansåg att risken för överetablering var påtaglig och att ett ja skulle leda till omställningskostnader.

— Det kan finnas för- och nackdelar med en friskoleetablering. Vi tittar på konsekvenserna för kommunen och kan ha synpunkter som är mer eller mindre positiva, säger Christer Rasmusson (L), ordförande i Helsingborgs barn- och utbildningsnämnd.

Så gjorde vi

Vi har läst ­kommunernas yttranden över alla de 127 ansökningar om nyetableringar som fick godkänt av Skolinspektionen 2013–2015 (skolstart hösten året därpå). Utökningar av befintliga friskolor ingår inte i granskningen.

ur Lärarförbundets Magasin