Läs senare

Barn till högutbildade samlas på friskolor

I nästan nio av tio granskade kommuner koncentreras elever med högutbildade föräldrar till friskolorna. Nu öppnar Friskolornas riksförbund för lottning.

17 Okt 2016
Barn till högutbildade samlas på friskolor
Grafik: Henrik Malmsten

I 70 procent av kommunerna är andelen elever med utländsk bakgrund högre i kommunens egna skolor än i friskolan/friskolorna. Det framgår när Lärarnas tidning granskat skillnaderna i elevsammansättning i grundskolan (se faktaruta).

Skillnaden blir ännu mer markant när man tittar på föräldrarnas utbildningsnivå. I 86 procent av kommunerna är andelen elever med högskoleutbildade föräldrar högre i friskolorna än i de kommunala (se grafik).

— Skolvalet förstärker boendesegregationen. Dagens system gynnar de välutbildade och välplanerade föräldrarna, kommenterar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hon tycker att friskoledebatten är ytlig och förenklad när den bara handlar om för eller emot vinster och för eller emot friskolor.

— Ska vi komma åt snedfördelningen av resurser och öka likvärdigheten krävs det förändringar i finansieringssystem och skolplaceringsregler, säger hon.

Sedan 2010 råder, enligt lagen, lika villkor för fristående skolor när det gäller den ekonomiska ersättningen. Det innebär att pengen för varje elev ska vara densamma som i kommunens skolor.

Men när det gäller helhetsansvaret för skolan är villkoren inte lika. Kommunerna måste kunna anvisa alla elever plats i en kommunal skola medan friskolorna bara be höver ta hänsyn till sin kö.

Lärarförbundet vill, precis som Skolkommissionens nya ordförande Jan-Eric Gustafsson (se intervju på sid 14—15), slopa friskolornas köer och låta lotten avgöra när intresset är större än antalet platser.

Lärarförbundet vill också att det ska vara obligatoriskt för familjer att välja skola. Men eftersom det aldrig kommer att vara så att alla får plats där de vill är det, enligt Johanna Jaara Åstrand, bättre att tala om »obligatoriskt önskemål« än om »obligatoriskt skolval«.

— Man kan också hitta andra former, som ändrade upptagningsområden, för att öka blandningen i elevsammansättning i och mellan friskolor och kommunala skolor, säger hon.

Flen är en av de kommuner där skolsegregationen är störst. I oktober förra året hade 41 procent av eleverna i de kommunala grundskolorna utländsk bakgrund. I friskolorna var andelen 4 procent. Snedfördelningen är ännu större i dag eftersom Flen har tagit emot många nyanlända.

— De hamnar alla i den kommunala skolan, säger Cecilia Friis (MP), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Från den 1 november kan friskolor med kö vika 5 procent av platserna till nyanlända elever. Åtagandet är frivilligt men borde vara obligatoriskt, anser Cecilia Friis. Och större.

— 5 procent är lika med noll hos oss. Om friskolorna ålades ett större ansvar för integration och likvärdighet skulle de bidra jättemycket, säger hon.

Men Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton vill inte ha någon uppifrånstyrd elevblandning på friskolorna.

— De stora problemen är att så många i miljonprogramsområdena fortfarande inte känner till att man kan välja och att många friskolor har enorma köer, säger hon. Hon kan tänka sig en åldersgräns för hur ungt ett barn får vara när det ställs i kö. Och lottning kan vara ett sätt om man inte hittar någon bättre variant.

— Det är en fråga vi funderar på, säger Ulla Hamilton

Så gjorde vi

  • Vi valde ut kommuner som har friskolor där det förra läsåret gick sammanlagt minst 100 elever. Det var totalt 125 stycken.
  • De kommuner vi granskade har i skoldatabasen Siris ett värde för andelen elever med utländsk bakgrund samt ett för andelen med högskoleutbildade föräldrar.

ur Lärarförbundets Magasin