Läs senare

BEO: Lämna inte över gruppindelningen till eleverna

Lärarna har fått med sig för lite kunskaper från lärarutbildningen om hur de ska hantera fall där utfrysning ingår. Det säger BEO Lars Arrhenius.

08 Dec 2010

Det verkar som om utfrysning upplevs som ännu smärtsammare än annan mobbning. Det är den känsla jag får när jag pratar med elever som ringer mig. Det är inte ovanligt att de talar om att ta livet av sig, säger Lars Arrhenius, Barn- och elevombud (BEO) vid Skolinspektionen.

Lars Arrhenius bedömer att det är rätt så vanligt med utfrysning. Utfrysning fanns med i drygt vart tionde kränkningsärende som anmäldes under 2009. Men av de ärenden som ledde till kritik från Skolinspektionen rörde nästan var tredje utfrysning.

Utfrysning förekommer ofta tillsammans med andra kränkningar, men kan också ske separat. Och det är vanligare bland flickor än pojkar.

Han säger att det här är mycket allvarliga situationer för eleverna.

— Och jag kommer inte att släppa mitt enga­gemang i den här frågan.

För att få rättsligt prövat vad som kan betecknas som utfrysning har BEO överklagat en friande tingsrättsdom i Göteborg till hovrätten.

— Tingsrätten tyckte inte att det rörde sig om utfrysning i detta fall. De skrev i domen att flickan uppenbarligen känt sig ensam men att det inte var resultat av kränkningar från andra elevers sida. Nu vill vi få prövat hur mycket som ska till för att det ska räknas som utfrysning.

Lars Arrhenius bild är att lärarna har fått med sig för lite kunskaper från lärarutbildningen om hur de ska hantera fall där utfrysning ingår.

— När man själv känner sig maktlös är det lätt att lägga felen hos eleven själv eller elevgruppen.

Han vill påminna om att det är huvudmännen, det vill säga kommunerna och de fristående skolornas ägare, som har det yttersta ansvaret för att se till att skolorna har den rätta kompetensen. De måste se till att rektorer och lärare får den utbildning som de behöver.

— Det är nolltolerans som gäller för alla typer av kränkningar. Det måste finnas en samsyn om detta bland personal och elever.

Per-Olof Artberg, BEO:s skolexpert, säger att så fort skolan får reda på att en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar, är skolan skyldig att ta reda på vad som hänt och göra en utredning.

— Utifrån vad man får fram måste skolan agera för att få stopp på fortsatta kränkningar och vidta åtgärder.

Elevens situation måste följas upp oberoende vad det handlar om. Också de åtgärder man vidtagit måste följas upp för att man ska kunna se om mer behöver göras.

— Men generellt sett behövs det samtal med berörda elever och vårdnadshavare. Det behövs också ökade observationer i klassrummet och på raster.

Han menar vidare att det i vissa fall kan finnas behov av att koppla in kurator, psykolog eller annan kompetens.

— Skolan är skyldig att se till att det sätts in åtgärder utifrån vad man kommit fram till i sin utredning. Det gäller oberoende av vilka resurser som krävs.

Ibland kan det räcka med att ställa några frågor för att bli klar över vad som hänt. Men en sådan enkel utredning kan man bara göra om det varit en bagatellartad händelse.

— I andra fall handlar det om att göra en mer omfattande utredning där flera barn, lärare och föräldrar involveras.

Vad mer kan skolor göra konkret?
Lars Arrhenius påminner om att lärare måste jobba aktivt med elevers grundläggande värderingar.

— I klassrummet handlar det om sådana saker som att inte lämna över gruppindelningar till eleverna, utan att styra upp dem. På rasterna är det viktigt med vuxennärvaro i elevernas aktiviteter. Man vet att kränkningar minskar när det finns personal i närheten.

Skolor har enligt lagen skyldighet att varje år kartlägga om det förekommer kränkningar. Det måste de göra som ett led i arbetet med planen mot kränkande behandling och diskriminering, som varje skola ska ha. Ett sätt är att göra enkäter där man försöker fånga upp om bland annat utfrysning pågår.

Att dela på klasser och grupper som inte fungerar kan också leda till nya bättre relationer mellan elever, menar han.

Metoder granskas

  • Skolverket ut­värderar hur effektiva olika program mot mobbning är. De program som utvärderas är Farstametoden, Friends, Komet, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolmedling och Stegvis.
  •  Gun-Marie Frånberg, Peter Gill och Odd Lindberg är några av utvärderarna.
  • Arbetet ska vara klart febru­ari 2011.

Dela med Dig!

Har du erfarenheter av utfrysning av elever?
Hur löste du problemet?
Mejla lararnas.tidning@lararforbundet.se
och berätta! Skriv »lärarliv« i ärenderaden.

ur Lärarförbundets Magasin