Läs senare

BEO larmar om misshandel allt längre ner i åldrarna

Misshandel allt längre ner i åldrarna oroar barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman när antalet anmälningar om kränkande behandling fortsätter att stiga.
– Skolhuvudmännen måste ge lärarna rätt förutsättningar att möta utvecklingen, säger hon.

av Torbjörn Tenfält
05 Okt 2015
05 Okt 2015

Under första halvåret 2015 kom det in 810 anmälningar om kränkande behandling till barn- och elevombudet, BEO. Jämfört med motsvarande period förra året är det är en ökning med 13 procent.

– Vi har ingen vetenskaplig grund för att påstå att situationen har blivit värre i skolan, det kan handla om att man blivit mer medveten om möjligheterna att anmäla, säger barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

Samtidigt ser hon en oroväckande trend, som blivit starkare under de tre år hon haft sitt uppdrag.

– Det händer att vi får in anmälningar som handlar om att elever misshandlar varandra redan i andra klass. Att det grova våldet går nedåt i åldrarna är väldigt allvarligt – i vissa fall handlar det om regelrätt misshandel.

Caroline Dyrefors Grufman vågar inte uttala sig säkert om orsaken, men tror att dataspel och TV-program bidrar till utvecklingen genom att inspirera till våld.

För lärarna gäller det att försöka få med sig eleverna i det förebyggande arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling. Bland anmälningarna finns också flera fall där kränkningen haft inslag av sexuella anspelningar.

– Det är skolhuvudmannens skyldighet att ge lärarna rätt förutsättningar för att möta utvecklingen. Bland annat handlar det om att se till att de elever som har behov av särskilt stöd också får det.

Om antalet anmälningar fortsätter att strömma in i samma takt blir årets ökning större än tidigare år, även om siffrorna stigit stadigt de senaste åren. Av de drygt 1300 anmälningar om kränkande behandling som ställdes till BEO förra året kom nästan 60 procent från de tre största länen Skåne, Stockholm och Västra Götaland.

Caroline Dyrefors Grufman understryker att elevhälsan spelar en viktig roll i arbetet mot kränkande behandling. Nedskärningar drabbar utsatta elever direkt.

– Det är ofta till elevhälsan de vänder sig. Där känner de sig trygga och får någon att prata med.

Minskade resurser inom elevhälsan är också ett skäl till att Caroline Dyrefors Grufman tror att det finns ett stort mörkertal i anmälningsstatistiken.

– Många som är utsatta för kränkande behandling i skolan känner inte till möjligheten att anmäla till oss. I vissa fall vågar utsatta elever inte göra en anmälan.

Föranleder ökningen någon förändring i hur ni arbetar för att fånga upp anmälningar?

– Nej, än så länge kan vi lösa det genom de resurser vi har. Vi lyckas fortfarande hålla våra korta handläggningstider och avgör 80 procent av ärendena inom fyra månader, säger Caroline Dyrefors Grufman.

ur Lärarförbundets Magasin