Läs senare

Betygshjälp blir ny arbetsbörda

I höst behöver tusentals olegitimerade lärare hjälp med betyg­sättningen. Men hur det ska gå till är det ingen som vet.

02 Jun 2015

 

Den 1 juli blir det skarpt läge för legitimationsreformen. Lärare som saknar legitimation behöver då ha en legitimerad kollega vid sin sida när betygen ska sättas. Hur detta arbete ska se ut i praktiken är i högsta grad oklart.

I skollagen och dess för­arbeten står det bara att betygen ska sättas i dialog och att den legitimerade läraren ska ta del av den undervisande lärarens underlag. Skolverket ger ingen närmare vägledning.

— Huvudmän och rektorer måste hitta arbetsformer lokalt för att få det att fungera, säger Zara Warglo, chef för Skolverkets enhet för professionsutveckling.

Politikerna vet inte heller. Utbildningsminister Gustav Fridolin avböjer att svara på frågan om vad som krävs för att betygsättningen ska bli rättssäker. Via sin pressavdelning hänvisar han till Skolverket.

Lärarna, rektorerna och huvudmännen är lämnade åt sig själva. Och missuppfattningarna om vad som gäller från den 1 juli frodas. Det framgår av kommentarer på Skolverkets Facebook-sida.

»Det är bara att sajna«, är en vanlig kommentar som Lärar­förbundet får höra när man är ute och pratar med medlemmar. Många tror att det räcker att skriva under olegi­timerade kollegers betygs­katalog. Men så är det inte.

Eftersom betygen är av­görande för en elevs möjligheter att studera vidare är det frågan om myndighets­utövning. Med under­skriften tar läraren, i kraft av sitt legitimerade yrkes­kunnande, ­ansvar för att betyget är det rätta.

— Ska man hårdra det sätter du din egen legitimation på spel när rektorn ber dig bli medbedömare. Det blir en kalldusch när lärarna får detta klart för sig, säger Ann–Christin Larsson, ombudsman på Lärarförbundet.

Lärarförbundet kräver att det anslås tillräckligt med tid för medbedömningen. För det kravet finns det stöd i motivtexten till skollagen. Där står det att betygsättning är starkt förknippad med en kontinuerlig bedömning av eleven — genom observation, samtal, projekt- och grupparbeten och enskilda uppgifter. Nationella prov och andra prov är bara en del av bedömningsunderlaget.

— Den legitimerade läraren måste alltså se sin arbets­kamrat undervisa, följa eleverna och helst vara behörig i det aktuella ämnet. En klok rektor börjar planera för detta redan i tjänstefördelningen inför kommande läsår, säger Ann-Christin Larsson.

Hon har räknat på hur mycket tid medbedömningen kan tänkas ta i anspråk om den görs ordentligt.

Har den olegitimerade haft samma ämne på skolan som medbedömaren de senaste åren, räcker det kanske med ett par timmars samtal. Är den obehöriga läraren inhyrd för att undervisa i biologi en termin och den legitimerade är behörig i historia kommer det att ta betydligt längre tid.

Ann-Christin Larssons egen uppfattning är att det skulle ta i genomsnitt 10—15 procent av en lärares tjänst att hjälpa en olegitimerad arbetskamrat.

10 procent skulle motsvara mellan 860 och 1 626 medbedömare på heltid i grundskolan och på gymnasiet (se ruta).

I rapporten »Organisatoriska åtgärder på skolnivå till följd av lärarlegitimations­reformen« från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har gymnasierektorer fått svara på frågor om hur de ser på betygsättningen efter den 1 juli.

Hälften av de svarande räknar med att låta legitimerade lärare vara med och sätta ­betyg i grupper som undervisas av icke legitimerade. En fjärdedel tror att de själva tvingas att sätta betyg.

— Risken är att medbedömningen bara blir en namnteckning på ett papper, säger Magnus Frostenson, universitetslektor vid Örebro universitet, som har gjort rapporten.

Ann-Christin Larsson på Lärarförbundet ser en annan fara:

— Lärarna kommer att göra sitt yttersta för att klara även detta. Tills de inte pallar längre — och då får vi ännu färre lärare. 

Vad tycker du? 

Kommentera nedan eller mejla redaktionen@lararnastidning.se. Skriv ”Betygsättning” i ärenderaden.

Fler tjänster behövs

  • Den 4 februari i år fanns 16 256 olegitimerade lärare på högstadiet och gymnasiet (omräknat till heltidstjänster).
  • Om alla dessa lärare ska ha hjälp att sätta betyg och om hjälpen tar 10 procent av en medbedömares tjänst motsvarar det 1 626 nya legitimerade heltidslärare.
  • Om alla högstadie- och gymnasielärare med pedagogisk högskoleutbildning som i dag arbetar i skolan skulle legitimeras återstår ändå cirka 8 600 olegitimerade. För att hjälpa dem med betygssättningen behövs 860 legitimerade på heltid.

Källa: Legitimations- och utbildningssiffror från Skolverkets databas Siris. Tidsuppskattningen från Ann-Christin Larsson, Lärar­förbundet. Uträkningen är Lärarnas tidnings.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin