Läs senare

Bristande självförtroende ger könstypiska val

GymnasievalTjejers bristande tro på sin kompetens bidrar till att de gör könstypiska studieval, visar ny forskning. För killar finns inte alls det mönstret.

av Lisa Blohm
02 Nov 2017
02 Nov 2017

Forskare vid Lunds universitet har undersökt vad som styr tonåringars intressen för och val av utbildning och yrke. Niondeklassare och gymnasieelever ingick i studierna.

– Vi kan se att kvinnor har en väldigt könsstereotyp förmågeuppfattning. De tror att de är bra på kvinnodominerade yrken, men inte så bra på det som är mansdominerat eller manligt stereotypt, berättar projektledaren Una Tellhed.

Om undersökningen

  • Forskarna har ställt frågor som besvarades av 1.300 svenska elever på högskoleförberedande program, samt nära 1.200 niondeklassare. Ungdomarna fanns i ett antal slumpvis utvalda kommuner och besvarade själva enkäterna.
  • Niondeklassarna fick ett år senare också svara på vilken gymnasieutbildning de hade valt. Då svarade ungefär hälften.
  • En del av rönen presenteras i tidskrifterna Journal of Vocational Behavior och Sex Roles.

Tjejers generellt sett bristande intresse för mansdominerade områden hängde främst ihop med två saker. Den ena var tvivel på den egna förmågan. Den andra var att tjejerna inte trodde att de skulle trivas så bra socialt. På samma vis trodde killar att de skulle trivas sämre inom kvinnodominerade områden.

– Men för killarna spelade inte kompetenstvivel någon roll för intresset, för några kompetenstvivel hade de inte, säger Una Tellhed.

Killarna tyckte helt enkelt att de klarade både stereotypt manliga och stereotypt kvinnliga saker bra. När det gällde könsbalanserade utbildningar hade tjejer och killar lika bra självförtroende. Una Tellhed påpekar att resultaten gäller på gruppnivå.

Forskarna hoppas att rönen ska leda till vägar att öka tjejers tilltro till sin kompetens, till exempel inom teknik. Då kan yrkesval också påverkas, tror Una Tellhed.

– Det är ju synd om man begränsar sig själv för att man tvivlar på om man ska klara någonting som kanske hade passat alldeles utmärkt, säger hon.

Forskarna ser det också som ett samhällsproblem när yrken har stor övervikt på ena könet. Och det handlar inte bara om skillnad i status och lön.

– De könsobalanserade yrkena har ofta brist på folk. Arbetsgivare skulle behöva att vi kan tänka oss att jobba i yrken som inte är typiska för vårt kön, säger Una Tellhed.

Kristina Dahlin är studie- och yrkesvägledare vid Kunskapsskolan i Tyresö och Nacka. Hon känner väl igen bilden av könstypiska val – och av hur elever ser på sig själva.

– Varje år har jag tjejer som har så gott som maxpoäng som känner sig osäkra på om de ska klara av naturvetenskapligt program. Och det finns tvärtom killar som tror sig klara av vilket program som helst.

Som studievägledare kan man försöka att utmana elevernas tänkande lite, tror Kristina Dahlin.

– Det bästa är väl att lärare ger elever uppmuntran och självförtroende. Att säga till dem att de inte bara har betyget, utan också förmågan.

Kristina Dahlin konstaterar att det går oerhört långsamt att ändra vad eleverna söker, inte minst på gymnasiet.

– Sån här forskning är en väldigt bra påminnelse till alla att dra sitt strå till stacken. Det här är ett viktigt utvecklingsområde för skolan och självklart viktigt att kanske lyfta upp på möten med föräldrar.

Andra saker som enligt forskningen påverkar båda könens intresse för olika yrken är om status är viktigt eller om man vill jobba med att hjälpa andra.

ur Lärarförbundets Magasin