Ingår i temat
Elevhälsa
Läs senare

Coacher halverar avhopp

ElevhälsaI Västervik lockas många hemmasittare tillbaka till gymnasiet. Men det har krävts att skolans coacher gått in i sovrum för att nå eleverna.

09 Nov 2017
Coachen Lotta Aspeteg, till höger, har fått Karin ­Tidblom att återuppta studierna. Foto: Sara Winsnes

I vintras var nu 18-åriga Karin Tidblom så skoltrött och nere att hon stannade i sängen. Två gånger hade hon påbörjat gymnasiet, två gånger hade hon hoppat av.

Karin var en av de elever som coachen Lotta Aspeteg på Västerviks gymnasium hade på sin lista. Lotta koordinerar arbetet med att kartlägga och söka upp de unga i kommunen som varken studerar eller jobbar. Den 11 januari i år skickade hon ett första sms till Karin, det ser hon i den närmast ändlösa sms-tråden i mobilen. Svaret kom snabbt:

”Ja, vi kan ses, men jag tänker inte gå utanför dörren”.

Men dagen före det avtalade besöket bokade Karin av. De hittade en ny tid och den här gången fick Lotta komma.

Elevhälsa i siffror

Illustration: Emma Hanquist

Ogiltig frånvaro

1700 elever (i hela grundskolan) har en ogiltig frånvaro på över en månad, enligt Skolinspektionens analys.

— Men Karin vägrade gå ur sängen, så jag fick kliva in i hennes sovrum och sätta mig på sängkanten. Det kändes lite märkligt, men vi fick snabbt bra kontakt. Mycket tack vare vårt gemensamma hundintresse.

De började ta hundpromenader ihop. Karin Tidblom blev starkare, självkänslan växte och i somras beslutade hon sig för att läsa in gymnasiet på Gamleby folkhögskola norr om Västervik.

När Lotta Aspeteg, som har bakgrund som undersköterska, anställdes som coach på Västerviks gymnasium 2013 hoppade årligen runt 40 elever av från gymnasiet. Dittills hade inga större resurser lagts på problemet. Men nu hade ett nytänkande slagit rot. Avhoppen ledde inte bara till mänskligt lidande, de ökade också kostnaderna för försörjningsstöd i kommunen och bidrog till bristen på arbetskraft.

— Vi fick ett tydligt budskap från politikerna: gör något! berättar gymnasiechefen Jörgen Jonsson.

Idrotts- och historieläraren Hans Larsson fick i uppdrag att dammsuga litteraturen och samla information om hur man gjorde i övriga landet.

— Jag lyckades få kommunen att flytta över arbetet med hemmasittande ungdomar från en förvaltning och hit till skolan, berättar Hans Larsson. Det är här de hör hemma.

I fjol anställdes ytterligare två coacher. I tätt samarbete med elevhälsoteamen har coacherna lyckats minska avhoppen till cirka 20.

Skolan har numera också ansvaret för elever från Västervik som går gymnasiet i andra kommuner. Även bland dem har avhoppen halverats.

— Förut visste vi inte ens att de hoppat av, nu har vi halverat avhoppen bland dem också, säger Hans Larsson.

Gränsen mellan hemmasittare och avhoppare är inte glasklar, men anges ofta som när eleven skrivs ut från skolan — på eget initiativ eller av skolledningen.

De flesta avhopp i Västervik sker från det individuella programmet. Programansvarig är Fredrik Åhlin, svensk- och SO-lärare.

— Vi har blivit bättre på att anpassa undervisningen, blivit mer flexibla. En elev kanske inte ska läsa svenska i samma takt och på samma sätt som de andra, säger han.

Fredrik Åhlin är tacksam för att nu kunna koncentrera sig på själva undervisningen.

— Tidigare fick vi lärare använda mycket tid till att jaga elever, köra dem till vårdcentralen, kontakta psyket, ha samtal med föräldrar. Nu görs det av coachen eller programmets mentorer.

Färre elever hoppar av

  • Andelen elever på nationella program som uppnått examen (inom tre år) mellan 2014 och 2016 har i hela landet ökat från 67 till 71 procent på yrkesprogram och från 74 till 76 procent på högskoleförberedande program.
  • Tjejer klarar sig något bättre än killar.

Källa: SKL:s Öppna jämförelser 2017

Alla artiklar i temat Elevhälsa (15)

ur Lärarförbundets Magasin