Läs senare

Coachning minskar studieavbrotten i Strömsund

Att känna sig sedd och bli väl bemött är viktigt för gymnasieelever som funderar på att hoppa av skolan. På Hjalmar Strömerskolan i Strömsund finns en heltidsanställd elevcoach som stöttar och peppar eleverna.

01 Jun 2015

Foto: Robert Henriksson

Projektet Plug In, som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med 50 kommuner och har pågått i tre år, syftar till att minska studieavbrotten från gymnasiet. Till sommaren kommer en rapport med deras slutsatser, men redan nu är några saker tydliga, berättar Leif Klingensjö på SKL.

– Det handlar mycket om anknytningen till skolan, att eleverna känner sig närvarande och behövda, säger han.

Det kan man bland annat uppnå genom coachning, något som flertalet skolor i projektet tagit fasta på. På Hjalmar Strömerskolan i Strömsund har de en heltidsanställd elevcoach.

– Vi har alla våra positioner i skolan – lärare, kurator, mentorer och så vidare. Elevcoachen är som sanden emellan, och kan fungera som elevernas advokat, säger biträdande rektor Anna Strömstedt.

Studieavbrotten på Hjalmar Strömerskolan har minskat jämfört med för några år sedan, men exakt hur mycket är svårt att säga eftersom statistiken då även innefattade elever som bytt skola eller flyttat från kommunen. Det är något som Plug In-projektet uppmärksammat och där det skett en förändring.

Linda Söderberg är skolans elevcoach. Hon är utbildad idrottskurator och tycker att hennes bakgrund har gett henne bra verktyg som coach.

– Inom idrotten arbetar man med målsättningar, fokus och prestationer. Det är fina saker att överföra till skolan, säger hon.

Hon tycker att det handlar mycket om inställningen till skolan. Med rätt mentala verktyg kan man lära sig ett bättre fungerande förhållningssätt till sina studier.

Linda Söderberg träffar eleverna både individuellt och i grupp. Att vara tillgänglig, synas och att bygga relationer med eleverna är viktigt, säger hon.

– Det finns ett jättestort behov av att ha en nära kontakt med en vuxen på skolan. Det blir mer avspänt när man inte är i en bedömningssituation.

Eleverna hon träffar är där för att en mentor snappat upp att de riskerar att inte nå målen, att det fattats ett beslut på en stödkonferens eller för att de själva tagit initiativ till det. Vid det första mötet kartlägger Linda Söderberg elevens behov. Det kan handla om studieteknik, att de behöver peppning i skolarbetet, men lika gärna om något helt annat som inverkar negativt på resultaten.

– Ett exempel är en tjej som saknade vänner och fritidsaktiviteter. Jag peppade henne att gå på fotbollsträningen, och när hon började träna blev även skolan mer meningsfull för henne i och med att hon fick kompisar och ett sammanhang, berättar Linda Söderberg.

Andra exempel är elever som brottas med kärleksproblem eller elever som bor inackorderade och som för första gången måste ta ett eget ekonomiskt ansvar. Genom att hjälpa dem hantera de praktiska problemen kan elevcoachen få dem att bli mer fokuserade på skolan.

När det ändå går så långt som att en elev väljer att avbryta sina studier har skolan ett upparbetat samarbete med arbetsförmedlingen och socialkontoret. Elevcoachen bokar in besök där de går igenom vilka möjligheter som finns för eleven om den väljer bort skolan.

– Att välja att hoppa av skolan kan vara ett rop på hjälp, för att man vill ha en förändring. Bästa medicinen mot det är att ge eleven så mycket information som möjligt. Blir det ändå ett avhopp så är det i alla fall ett informerat beslut, men det händer också att de ändrar sig, säger Linda Söderberg.

Att minska studieavbrotten och avhoppen är ett mål för hela organisationen, och samverkan är viktig, berättar biträdande rektor Anna Strömstedt.

– Vi får inte göra det enkelt för eleverna att hoppa av. Den enklaste vägen ska vara vägen fram till studentdagen, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin