Läs senare

»Dags att bryta lärares isolering«

För många lärare är isolerade i sina klassrum. Det anser Andreas Schleicher, huvudtalare på ett internationellt toppmöte om läraryrket och chef för Pisa-undersökningarna.

08 Apr 2011
»Dags att bryta lärares isolering«
Bild: Rebecka Oftedal

Andreas Schleicher tar emot i OECD-högkvarteret i Château de la Muette i de burgna kvarteren i Paris sextonde arrondissement.

Utbildning har blivit en allt viktigare fråga för den ekonomiska samarbetsorganisationen som fyller 50 i år och han reser mycket för att prata om vad respektive lands resultat i OECD:s mastodontundersökning Pisa kan betyda. Dagen innan var han på ett möte i Lissabon. Efter intervjun ska han som chef för Pisa ta emot en delegation från Japan.

Du har nyss kommit hem från The International summit on the teacher profession, ett stort möte om läraryrket i New York. Vad har du med dig därifrån?

— Att detta borde ha gjorts för länge sedan eftersom det finns så mycket att lära av varandra. Tidigare har möten på den här nivån varit förbehållna myndighetsrepresentanter men nu har man förstått att det är läraryrket, professionen, som är det viktiga.

Vad kom ni fram till?

— Det fanns en stor enighet om att vi måste bort från den gamla tayloristiska fabriksmodellen där läraren är en isolerad kugge som ska följa manualen. Den lever fortfarande i många länder. Nu krävs en autonom lärarprofession som tar ansvar för att utvecklas och bidrar till kunskapsbasen.

Varför då?

— För att det inte längre duger att fokusera på ett givet innehåll. Förr kunde läraren utgå i från att det elever lärde sig i skolan, eller lärarstudenter i lärarutbildningen, skulle räcka en livstid. Men det som räknas i dag är att lära sig lära, att tänka nytt och jobba kreativt. Det är mycket svårare — både att göra själv och att lära ut till andra.

Det låter som en stor utmaning.

— Ja, och vi kan inte längre tolerera misslyckanden. Det kanske fungerade på en arbetsmarknad, där ett fåtal välutbildade talade om vad alla andra skulle göra. Men i dag blir straffet hårt för den som inte kan. Därför håller det inte att sortera människor i olika utbildningsspår, vilket varit vanligt framför allt på den europeiska kontinenten. Alla barn ska lyckas.

Hur får man de bästa studenterna att välja lärarutbildningen?

— Det är delvis en lönefråga, men lönen är inte huvudsaken. Det viktigaste är att arbetsmiljön är attraktiv och uppmuntrar till utveckling, att lärare samarbetar med kolleger och inte lämnas i isolering i klassrummet, att jobbet erbjuder verkliga karriärmöjligheter.

— Men jag vill inte lägga för stor vikt vid rekryteringsfrågan.

Varför inte?

— Det är som att invänta ett magiskt rymdskepp lastat med nya lärare. Det är mer produktivt att satsa på dem vi har, bland annat genom kontinuerlig kompetensutveckling. I Shanghai får varje lärare 240 timmar fortbildning under de första fem åren i yrket. I Singapore får de 100 timmar varje år.

Är läraryrket en profession i dag?

— Helt klart i Finland, i några östasiatiska länder och i Ontario i Kanada. I andra länder finns det fantastiska lärare och skolor som jobbar professionellt. Men det är inte genomfört på systemnivå och reproduceras därför inte överallt.

— En stor andel lärare får aldrig någon feedback över huvud taget. Om du gör ett enastående jobb är det inte säkert att grannen i klassrummet intill får veta det, än mindre lärarna i andra skolor eller skolsystem. Jämför med medicinen där alla framsteg får omedelbart globalt genomslag och alla läkare kan dra nytta av dem.

Vad krävs för att det ska bli så även för lärarna?

— Man måste investera pengar och frigöra tid så att de kan utveckla undervisningen tillsammans. I bland annat Japan jobbar lärarna med »lesson studies« och skapar och utvärderar lektioner gemensamt. Fascinerande.

Var det något som vållade dispyt i New York?

— Bedömning av lärare och prestationsbaserad lön är enormt kontroversiellt. Jag tror att det framför allt handlar om en rädsla för att lärarens arbete ska reduceras till elevernas resultat på proven. Läraryrket innehåller fler dimensioner och det gäller att hitta sätt att utvärdera dem som är rättvisa och relevanta.

Är det viktigt med hög lärartäthet?

— Alla på mötet var eniga om att det vore bra med mindre klasser men inte om att det ska prioriteras när pengarna inte räcker till allt. OECD:s analys är att det är mer produktivt att satsa begränsade resurser på kompetensutveckling, mer planeringstid och höjda lärarlöner.

Svenska elevers resultat i Pisa har sjunkit kraftigt sedan år 2000. Kommentar?

— Det är en källa till oro att ett tidigare framgångsrikt utbildningssystem tappar så. Det mest oroväckande är att skillnaden i resultat mellan olika skolor har ökat så mycket och att svensk skola nu förstärker segregationen snarare än dämpar den. För mig är detta ett exempel på att man bör ta mycket allvarligt på Pisaresultaten.

Har du någon teori om vad det kan bero på?

— Vad jag tror har hänt i Sverige är att ni har tillåtit en stor lokal självständighet och mycket fritt val utan att omgärda friheten av ett starkt system som kan ställa diagnos och gripa in. Man kan tygla effekterna av föräldrars fria val. I Shanghai får de svagaste skolorna mest resurser och myndigheterna ser till att det är attraktivt för de bästa lärarna och skolledarna att jobba där. Det gör att skolvalet inte blir dominerande trots att föräldrar har rätt att skicka sina barn vart de vill.

Sverige var inte med i den första omgången av lärarundersökningen Talis (Teaching and learning international survey). Nästa gång, 2013, ska vi delta. Varför ska man vara med i Talis?

— För att lärarna är centrala om man vill förstå och förbättra utbildningssystemen. Allt som får oss att veta mer om yrket är viktigt. 

In på livet
Andreas Schleicher

Aktuell Nyligen hemkommen från toppmötet i New York om läraryrket, där han höll inledningsanförandet och hade skrivit bakgrundsrapporten.

Jobb Chef för analysenheten på OECD:s utbildningsavdelning. Leder Pisa, Talis och ytterligare några stora mätningar på utbildningsområdet.

Ålder 47.

Bakgrund Studier i fysik och matematik. Jobbade för den internationella utvärderingsorganisationen IEA innan han kom till OECD 1994. Hedersprofessor vid universitetet i Heidelberg i hemlandet Tyskland.

Familj Fru, en son och två döttrar mellan 9 och 15 år.

Bor Hus i Chatou strax utanför Paris.

På fritiden Har nästan ingen. »Den lilla tid som blir över vill jag vara med familjen.« Joggar någon gång.

Personlig pryl Teckningen som äldsta dottern gjort. »Jag behöver något som påminner mig om barnen när jag jobbar för sent.«

Toppmöte om läraryrket

  • »The International summit on the teaching profession« hölls i New York den 16–17 mars med lärare, lärarorganisationer och myndigheter från 16 länder.
  • Länderna tillhör en av två kategorier – de som klarade sig bäst i senaste Pisa (Finland, Kanada, Japan med flera) eller de som förbättrat sig mest sedan den första mätningen 2000 (bland annat Polen och Brasilien).
  • Erfarenhetsutbytet handlade bland annat om hur unga ska lockas till läraryrket, om kompetensutveckling, karriärmöjligheter och bedömning av lärares prestationer.

ur Lärarförbundets Magasin