Läs senare

Dålig koll på skolket

Många skolor och huvudmän måste skärpa sina rutiner när det gäller gymnasieelevers frånvaro. Den slutsatsen drar Skolverket i en rapport.

12 Dec 2014

Läsåret 2012 fick sex procent av gymnasieeleverna någon gång indragen studiehjälp från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), i regel på grund av ogiltig frånvaro.

Svenska elever har en ganska hög frånvaro i ett internationellt perspektiv. I den senaste Pisa-undersökningen utmärkte sig de svenska niondeklassarna genom att komma försent till lektionerna oftare än elever i något annat OECD-land. Svenska elever skolkar också mer från enstaka lektioner än i andra länder medan skolket hela dagar ligger på snittet för OECD-länderna.

Skolverkets rapport visar att många huvudmän (kommuner och friskoleföretag) saknar skriftliga riktlinjer eller råd om hur skolorna bör hantera frånvaron. Varannan hemkommun får ingen rapportering om frånvaron för elever som går i fristående skolor eller i andra kommuners skolor.

Skolorna behöver också samarbeta bättre med bland annat primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin och behandlingshem.

Skolverket har frågat rektorer om varför deras elever är frånvarande. 65 procent av rektorerna svarade att problemet låg utanför skolan, exempelvis i hemmet eller i elevens sociala situation. Stress, höga prestationskrav och så kallad ”strategisk frånvaro” – att elever skolkar för att studera något annat ämne – är också vanligt.

Något som förvånade Skolverket var att mycket få rektorer uppgav att eleverna skolkade på grund av kränkande behandling. Det går stick i stäv med tidigare undersökningar. Skolverket misstänker att en förklaring kan vara att rektorer inte alltid känner till den sociala miljö där eleverna vistas.

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej