Läs senare

Dålig koll på språkstörda elever

SpråkstörningMånga kommuner har dålig koll på elever med grav språkstörning, visar en kartläggning i tre län. Nu ska läget i hela landet kartläggas.

av Lisa Blohm
06 Dec 2017
06 Dec 2017
Från vänster: Marie Tiedemann, rektor Brageskolan, Anna Gabrielsson,generalsekreterare Riksförbundet DHB, Anna Båve Schultz, hundskötare, som lever med en språkstörning. Foto: Lisa Blohm

Enligt en tidigare utredning finns det omkring 10.000 elever i grund- och gymnasieskolan som har en grav språkstörning. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har nu undersökt hur det ser ut med utbildningsalternativ, kompetens och stödbehov för dessa elever i östra regionen. Regionen omfattar Stockholms län, Uppsala län och Region Gotland. 33 av 35 kommuner har svarat på en enkät.

Ann Jacobsson, specialpedagogisk rådgivare på SPSM, presenterade kartläggningen vid ett seminarium i Stockholm på onsdagen.

– Skolhuvudmännen ser behovet av kompetensutveckling som den största utmaningen, berättade hon.

Detta är grav språkstörning

  • Problem att förstå språk och göra sig förstådd med språk.
  • Påverkar i hög grad skolarbete, sociala samspel och vardagsaktiviteter.
  • Kan inte bättre förklaras av andra funktionsnedsättningar.
  • Inte av tillfällig natur.
    Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten

Rapporten hittar du här.

Två av tre kommuner tycker att de centralt har ganska eller mycket god kunskap i frågor om behov, anpassningar och stöd för elevgruppen. Men många ser att även om kunskaperna finns centralt i en kommun, behöver de fördjupas och spridas längre ut i organisationen, till exempelvis skolledare och förskolechefer.

Samtliga svarande såg behov av det stöd som SPSM erbjuder och många ville ha hjälp att utveckla kompetensen. ”Vi tar tacksamt emot allt stöd vi kan få då det är svårt för en specialpedagog att möta behovet på 29 grundskolor”, svarar till exempel en skolhuvudman.

Överblicken verkar brista på många håll. På frågan ”Finns det kunskap på central nivå om hur många elever med grav språkstörning det finns i kommunen och var dessa befinner sig i skolsystemet?” svarade 48 procent av huvudmännen nej. Ytterligare 12 svarade att de inte vet, eller att frågan inte är relevant.

Marie Tiedemann, rektor på Brageskolan i Sollentuna.,

I en paneldiskussion på seminariet deltog bland andra Marie Tiedemann. Hon är rektor på Brageskolan i Sollentuna, en resursskola för elever med grav eller generell språkstörning. Skolan tar emot elever från flera kommuner och Marie Tiedemanns bild är att många hittas för sent.

– Där tror jag att vi famlar. De kan uppfattas som blyga och kanske har svårigheter med den kognitiva förmågan. Det finns en stor okunskap kring tecken på grav språkstörning, sade hon.

Liksom flera andra i panelen misstänker Marie Tiedemann att i synnerhet flickor missas.

– På Brageskolan har vi 75 procent pojkar, och vi har ställt oss frågan varför det ser ut så. Det man kan se är väl att när det väl görs ansökningar för flickor, så har det gått väldigt lång tid, sade hon.

Åsa Vikström, avdelningschef för norra regionen, utlovade vid seminariet en del insatser.

– Vi kommer att öka det specialpedagogiska stödet till skolor och skolhuvudmän när det gäller just den här målgruppen, sade hon bland annat.

Nästa år ska myndigheten kartlägga läget i hela landet. I översynen finns bland annat också med att undersöka vilka olika grundskole- och gymnasiealternativ som finns för elever med grav språkstörning.

Behovet av att kartlägga situationen för barn med grava språkstörningar beskrivs i betänkandet ”Samordning ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar”, SOU 2016:46.

ur Lärarförbundets Magasin