Läs senare

Därför införs betyg i år 4 på försök

DebattAlternativet hade varit sämre. Det anser Lena Hallengren (S) och förklarar varför man säger ja till betyg på prov i årskurs 4.

28 Feb 2017

Om debattören

Lena Hallengren (S)

Ordförande i riksdagens utbildningsutskott

I dagarna beslutar riksdagen om en begränsad försöksverksamhet med betyg från årskurs 4. Det är ingen hemlighet att vi ­socialdemokrater, precis som lärarfacken och forskningen, inte tror att tidigare betyg gör svensk skola bättre.

När de borgerliga partierna för drygt ett år sedan hotade att med stöd av Sverigedemokraterna driva igenom ett in­förande av betyg från årskurs 4 — innan betyg från årskurs 6 ens utvärderats — så var vi tvungna att agera. Förslaget var ett färdigt lagförslag, redo att i praktiken genomföras direkt.

Regeringen lyckades, genom att göra upp över blockgränsen, med andra ord att stoppa ett mycket sämre alternativ: tidigare betyg för alla elever.

Illustration: Maria Raymondsdotter

Överenskommelsen innebär att betyg från årskurs 6 ligger fast och att betygssystemet som helhet ska utvärderas till 2020 innan eventuella för­ändringar görs.

En översyn av de nationella provens om­fattning, effekter och syfte har också genomförts inom ramen för överenskommelsen. De mest kritiserade nationella proven har gjorts frivilliga och admini­strationen minskat. Proven ska gå mot digitalisering och central rättning för att ytterligare minska lärarnas arbetsbelastning och stärka elevernas rättssäkerhet.

För oss är det fortsatt av­görande att visa professionen tillit. Lärarna är de som vet bäst vilka verktyg som fungerar i klassrummet.

Vi har därför hela tiden ­betonat att huvudmannens eventuella ansökan om att delta ska bygga på att skolledare och lärare har visat ett aktivt intresse och att samråd med föräldrar har skett. Det är det vi kom överens med ­Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Krist­demokraterna om och det är med den utgångspunkten som förslaget nu läggs fram.

Vi var också tydliga med att försöket skulle vara begränsat, både för den enskilde huvudmannen och i det totala an­talet skolor.

Skolan är ett område där vi politiker i högre utsträckning behöver lyssna på professionen, utgå från en vetenskaplig grund och få till långsiktiga spelregler. Så skapas förut­sättningar för lärare och elever att höja kunskaps­resultaten.

Den svenska skolan ska vara kunskapsinriktad och då är olika former av bedömning nödvändiga. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att just tidigare betyg främjar barns kunskapsinlärning ­eller garanterar att eleverna får stöd när de behöver.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Socialdemokraternas syn på betyg har därför inte ändrats. Vi delar samma uppfattning som forskning och profession och vänder oss emot när långsiktiga spelreger offras för att självutnämnda skolexperter tror sig veta hur lärare bäst lyckas i sitt kunskapsuppdrag.

Fokus från oss politiker bör vara att säkerställa att alla elever möter behöriga och kompetenta lärare som går in i klassrummet med både krav och höga förväntningar på var och en. Som har tid att förklara för både eleven och elevens föräldrar hur det går i skolan och möjlighet att kunna ge ­extra stöd när det behövs.

Därför investerar vi nu i fler lärare och ger bättre förut­sättningar för dem att undervisa och skapa studiero i klassrummet. Så lär sig fler elever mer i den svenska skolan.

ur Lärarförbundets Magasin