Läs senare

De skyltar med fusket

På Kilafors skola uppmanas eleverna sätta svaren på väggen.
Då syns sambandet mellan bråk, procent och decimaltal.

25 Nov 2015

Foto: Jonas Walla
Matematikläraren Anna Persson ritar en kvadrat på vita tavlan, delar in den i fyra delar, skuggar en fjärdedel och uppmanar sina sjuor på Kilafors skola att prata i grupper om hur stor del som är ifylld.

— Tänk på det vi lärt oss om hur man gör när man reflekterar och kommunicerar! säger hon.

En grupp är i princip klar innan den börjat, men Anna Persson sporrar dem att fundera på vilka fler sätt de kan uttrycka 1/4 på.

— 25 procent.

— Jag kan ett till sätt! 0,25.

Diskussionen fortsätter i helklass. Anna Persson leder in eleverna på de olika uttrycksformerna, vad de heter och vad orden procent och decimal betyder.

Hon har i många år undervisat om bråk, procent och decimaltal samtidigt. Det började med att hon upptäckte att hennes högstadieelever inte förstod matte. De »kunde«, men visste inte hur saker hängde ihop. Själv gick hon hela grundskolan och gymnasiet utan att förstå sammanhangen.

— Det var först på universitetet som jag förstod och då blev det otroligt lätt. Det är dit jag vill komma!

I dag ska klassen ha ett långt matematikpass och göra en stor, gemensam fusklapp där de skriver olika tal på olika sätt.

Grupperna får sex färgade papper var och bråktal som de ska skriva i de olika formerna. När de är klara ska de sätta upp dem på rätt ställe på väggen.

— Men hur blir det med 1/3, undrar en flicka och efter en stund kommer de fram till att det blir oändligt många treor, men att man skriver det 0,33.

De elever som hade Anna Persson i sexan har gjort uppgiften tidigare och guidar klasskompisarna. En grupp tar ansvar för tredjedelarna och att överskrifterna blir korrekta. En annan arbetar med fjärde- och tiondelarna.

Den grupp som funderar och resonerar om vad femtedelarna blir i decimaltal och procent kommer fram till att en femtedel måste vara 0,20. Men hur många är 0,20 som procent? Anna Persson hjälper dem att tänka fram och tillbaka.

— Det är inte så lätt när man inte har arbetat med procent tidigare, påpekar hon.Foto: Jonas Walla
Fusklappen växer på väggen. Flera elever turas om att sätta dit talen och funderar över ordningen. Det är lite olika grad av pyssel. Vissa ägnar mycket tid åt att dekorera sina lappar. De som är klara får börja med datorövningar.

Spelen de använder har olika svårighetsgrader, men alla handlar om att bli säker på de olika uttrycksformerna och att kunna växla mellan bråk, procent och decimaltal. När några fastnar på femtedelarna tipsar Anna Persson dem om att använda fusklappen.

Efter en stunds arbete med de olika programmen verkar de flesta — även de som först sa att de inte arbetat med procent — ha fått känsla för de olika uttrycksformerna.

Lektionen avslutas med att alla får en egen »fusklapp«, med flera exempel, som de ska klistra in i sina arbetsböcker.Foto: Jonas Walla
Förra läsåret, då Anna Persson även hade årskurs 5 och 6 i matematik, introducerade hon arbetssättet för dem. Eleverna gjorde stora framsteg och var duktiga på problemlösning och att resonera.

— Mina sexor löste talen på nationella provet i decimalform, men svarade i procent. De kunde växla mellan formerna, eftersom de förstod hur det hängde ihop.

Anna Perssons erfarenhet är att det är vanligt att elever tycker att bråk är ganska lätt på mellanstadiet, men på högstadiet blir det svårt.

— Jag tror att det beror på att eleverna plötsligt ska förlänga och förkorta med siffror. Man ska gå från det konkreta mot det abstrakta, men ibland blir hoppet för stort.

Själv ritar hon mycket och använder sig av bilder genom hela högstadiet.

Klass 7B kommer att återvända till dagens arbete i olika sammanhang.

— Det är därför fusklappen sitter på väggen. Både jag och eleverna kan använda den när de redovisar lösningar.

ur Lärarförbundets Magasin