Läs senare

Den politiska eliten sällan klassens ljus

28 Nov 2012

Lärarnas tidning har tagit fram gymnasiebetyg och skolbakgrund för 49 av våra mest inflytelserika politiker.

Resultatet visar att det är långt ifrån endast klassens ljus som tagit sig till toppen i den politiska sfären. Tvärtom spretar betygssnitten från 2,1 till 5,0 i det gamla sifferbetygs-systemet, som var det som gällde när de flesta av politikerna gick ut gymnasiet.

Dessutom finns det en tydlig trend: bra betyg i humaniora och samhällskunskap och mediokra i naturkunskap, matte och estetiska ämnen.

– Granskningen visar att svenska politiker i ett internationellt perspektiv har väldigt låga betyg, säger statsvetaren Jenny Madestam.

I snitt har politikerna ett betyg på 3,8. Det kan jämföras med svenska folkets betygssnitt på 3,2. Endast en av de folkvalda som ingår i Lärarnas tidnings granskning har full pott: centerpartisten och näringsministern Annie Lööf, som 2002 gick ut Finnvedens gymnasium i Värnamo med MVG i alla ämnen.

Sämre gick det för kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall, Magnus Sjödin, som tog gymnasieexamen med blygsamma 2,1 i snitt.

Bra betyg kan ligga svenska politiker i fatet. Alltför goda studiemeriter har traditionellt setts som något suspekt i Sverige, hävdar Jenny Madestam.

– Att Annie Lööf gick ut med högsta betyg kan vändas emot henne. Väljarna undrar vad hon gjort annat än att sitta med näsan i böckerna. Hon måste därför betona att hon har båda fötterna i myllan, att hon är uppväxt på en gård. Och att Anders Borg hade etta i matte kan snarast ses som en resurs: Han har gjort en resa, tagit igen det med råge och lyckats i alla fall.

Jenny Madestam menar att den socialdemokratiska maktställningen under efterkrigstiden ledde till en ny syn på hur de folkvalda ska vara, det vill säga som människor är mest.

Hon jämför med Tyskland och Frankrike där kravet på att de styrande har hög utbildning, helst doktorsexamen, är betydligt större.

– Tidigare var det så även i Sverige. Att Hjalmar Branting tillhörde en utpräglad elit var något självklart. Men för Olof Palme blev det snarast en nackdel att han var överklass och högutbildad.

Men detta kommer att förändras ännu en gång, enligt Jenny Madestam.

– Gör ni om samma granskning om 20 år kommer det att se helt annorlunda ut. I takt med att politiken blir mer komplex och specialiserad kommer politikernas utbildning återigen att bli allt viktigare. Toppolitiker utan högre examen, som Göran Persson och Mona Sahlin, blir något otänkbart.

Så gjorde vi

  • Lärarnas tidning har begärt ut gymnasiebetyg från samtliga ministrar, partiledare samt kommunstyrelsens ordförande i landets 20 största kommuner.
  • Vi har valt att räkna med samtliga betyg i snittvärdet, inklusive idrott som vissa år fått väljas bort.
  • Alla snittbetyg är omräknade till sifferbetyg 1—5 enligt Skolverkets och Högskoleverkets omräkningstabeller.

Fotnot: Svenska folkets betygssnitt, som vi hänvisar till i artikeln, är det genomsnittliga betyget för avgångselever från gymnasiet mellan åren 1982 och 1984, den period som den genomsnittliga politikern tog sin examen.
I uträkningen av betygssnitt per ämne ingår endast ämnesbetyg, inte kursbetyg.

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej