Läs senare

”Det är ett otroligt ansträngt läge”

Alla skolor bör förbereda sig för att ta emot asylsökande elever. Det säger Anna Ekström, Skolverket.

av Lenita Jällhage
13 Dec 2015
13 Dec 2015
”Det är ett otroligt ansträngt läge”
»Sverige har väldigt få mekanismer som säkrar likvärdigheten.« Foto: Tomas Ohlsson

När Anna Ekström skulle springa 60 meter på Stora mossens idrottsplats på mellanstadiet så sprang hon baklänges in i mål — hon skulle ändå bli sist.

Det var en strategi för att hantera skolmisslyckandet i ämnet idrott. Hon hade svårt att förlika sig med att hon inte kunde prestera bättre hur mycket hon än ansträngde sig. Det var enklare för självkänslan att spela clown och betrakta ämnet som mindre viktigt.

I dag arbetat hon, som Sveriges högsta skoltjänsteman, med den tuffa uppgiften att lyfta svenska skolans resultat.

I slutet av november hade drygt 63 500 barn kommit till Sverige. Det motsvarar mer än en halv årskull i grundskolan. Hur ska skolan klara den utmaningen?

— Vi är vana vid olika stora årskullar i Sverige. Det nya är att en skola från en dag till en annan kan få en stor grupp barn som ska få plats. Och barnens förkunskaper är så olika.

— Nästa år får vi en ny lagstiftning, där kommunerna bland annat ska kartlägga de asylsökande barnens kunskaper. Det leder säkert till en bättre skolstart för barnen men ställer högre krav på skolhuvudmännen.

Många kommuner har svårt att, som lagen kräver, erbjuda de asylsökande barnen skolgång inom en månad. Vad är Skolverkets råd till dem?

— Den dag man inte uppfyller vartenda kommatecken så är det bättre att göra så mycket man kan än ingenting. Min oro gäller de huvudmän som inte ens uppfyllt lagens krav under mer gynnsamma förutsättningar. Jag vill inte ge dem frikort att fortsätta som förr.

Vissa skolor får ta ett stort ansvar för skolgången för asylsökande barn medan andra knappt tar emot några. Får kommuner hjälpa varandra med barnens skolgång?

— Ja, om det finns särskilda skäl får en kommun ta emot en asylsökande elev från en annan kommun i grundskolan. Däremot får de inte köpa enstaka ämnen, exempelvis  modersmålsundervisning, av varandra. Då räknas det som entreprenad. Det finns ett stort behov av samarbete — även med friskolor. Regeringen snabbutreder friskolors och kommunala skolors möjlighet att ta emot barnen.

Hur ska det gå till? Ska barnen bussas till olika skolor? Ska man införa tillfälliga regler där alla skolor tar emot en viss kvot med asylsökande barn? 

— Jag vet inte. Vi får se vad regeringens utredare kommer fram till i januari. Det är ett otroligt ansträngt läge nu. Alla kommuner och skolor bör nog förbereda sig för att ta emot asylsökande elever.

Skolkommissionen, där du är ordförande, ska efter årsskiftet ge förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan för vad som behöver utvecklas i svensk skola. Vilka är de största frågorna?

Foto: Tomas Ohlsson— Det är hur vi ska säkerställa och höja kvaliteten i undervisningen. Förbättra styrsystemen och stärka likvärdigheten och höja kunskapsresultaten.

Och vad har ni kommit fram till?

— Jag kommer inte att berätta någonting. Ingenting är klart förrän allting är klart.

Du lyfter upp likvärdigheten som en av de stora utmaningarna i Sverige. Hur ska vi få bukt med den?

— För att vara ett land med en skolmarknad har Sverige, enligt OECD, väldigt få mekanismer som säkrar likvärdigheten. Andra länder har i större utsträckning viktat skolpengen eller reserverat platser. I Malmö har man lagt ned skolor som inte lyckats lyfta resultaten och gett eleverna busskort till andra skolor. I Södertälje är en skola i taget mottagningsskola för nyanlända elever.

I SVT:s Agenda sa du nyligen att Skolkommissionen kan komma med förslag om att ändra förutsättningarna för det fria skolvalet. Hur kan det förbättra likvärdigheten?

— Jag kan inte lätta på förlåten och tala om några förslag ännu men jag kan säga att jag är helt övertygad om att det finns stora möjligheter.

Kritiker menar att Skolverket har blivit ett legitimationsverk och att andra frågor har kommit i skymundan. Finns det fog för den kritiken?

— Ja och nej. Under vissa tider har vi prioriterat legitimationerna väldigt hårt, på bekostnad av annat, för att försöka klara lagens krav och lärarnas förväntningar. Samtidigt har vi vuxit i rask takt och byggt ut andra verksamheter som exempelvis skolutveckling.

Statskontoret och Riksrevisionen har tidigare kritiserat att regeringen detaljstyrt er och gett för många och spretiga uppdrag. Hur hanterar ni det?

— Vi har under ett antal år, med högre och högre röst, larmat regeringen om det. Mängden uppdrag gör att vi inte kan ge huvudmännen det stöd de förtjänar. Regeringen har aviserat en mer ändamålsenlig styrning. Internt har vi ägnat hösten åt en stor översyn av Skolverkets organisation. Vi räknar med att göra en stor omorganisation av verksamheten efter kritiken. I januari fattar vi beslut om hur den ska se ut.

Hur arbetar Skolverket med den växande bristen på behöriga lärare?

— Det finns ett jättestort behov av kompetensutveckling för lärare. Vi kommer att använda nätet i större utsträckning än tidigare med olika nätkurser och stödmaterial för att få fram ett så snabbt stöd som möjligt.

Legitimationskön, är den borta nu?

— Ja den stora kön är borta. Men det finns grupper med längre handläggningstid, bland annat lärare med utländsk examen. Svårigheterna är att många myndigheter måste samarbeta kring valideringen av deras examen. Regeringen utreder olika former av snabbspår vilket är jättebra.

Vissa organisationer menar att lärarlegitimationen borde slopas eftersom kraven är svåra att efterleva på grund av lärarbristen. Vad säger du om det?

— Jag tycker snarare att det är konstigt att vi har tillåtit att så mycket av undervisningen har skötts av lärare utan utbildning i ämnet. Till dem som säger att vi ska lösa krisen genom att förlita oss på lärare utan lärarutbildning säger jag att det har vi redan prövat i 30 år — utan större framgång.

Du deltar nu även i SVT:s frågeprogram ”På spåret”.

— Ja visst är det kul? Visst är det galet? Visst är det modigt?

Sagt om Anna Ekström

»En öppen, rak, ­kunnig och klok person. Hon är lätt att ha att göra med, tar sina uppgifter på största allvar men har alltid nära till skrattet. Hon vet vad hon vill men visar respekt också för personer vars uppfattningar hon inte delar.«

Göran Hägglund, kupékamrat i På spåret och ­tidigare partiledare för Kristdemokraterna.

»Lättsam och ­seriös. Imponerande ­social förmåga. Hon agerar inte som en jurist i alla lägen men det är det tankesättet hon bottnar i — vilket gör att hon vill att folk ska kunna det de håller på med.«

Gunnar Wetterberg, författare och historiker, samhällspolitisk chef på Saco när Anna Ekström var ordförande.

In på livet med Anna Ekström

Gör Generaldirektör på Skolverket. Ordförande i Statens skolkommission som efter nyår presenterar förslag för att förbättra skolan.

Ålder 56 år.

Bakgrund Jurist, Saco-ordförande, statssekreterare.

Familj Man och två vuxna barn. Har pigga föräldrar, i synnerhet modern som trendat på twitter. Hashtaggen #fru Jonsson 80 blev en av de tio mest omnämnda när hon fyllde år.

Foto: Tomas OhlssonBor i Stockholm.

Skulle vilja kunna Latin.

Fritidsintressen »Softa«, läsa och lyssna på musik.

Pryl En kompass. I Singapore får lärare en kompass, som ett smycke, när de tar examen. Den symboliserar lärarens roll att vägleda eleven genom utbildningen. Anna ­Ekström tycker att det är bra att ta ut ­kompassriktningen även i vardagslivet.

ur Lärarförbundets Magasin