Ingår i temat
Nyanländ
Läs senare

”Det är helt befängt att det ser ut så här”

Linköping är en delad stad. Bäckskolan har knappt någon elev med svensk bakgrund. Hjulsbroskolan är lika segregerad — här finns ingen nyanländ.

11 Maj 2016
Cirklarnas storlek anger hur många nyanlända elever som finns på varje skola. Klicka på cirklarna för mer information. Zooma in för att se stadsdelarnas namn. Zooma ut för att även se skolor utanför tätorten.
Källor: Linköpings kommun, Skolverket.

Foto: Lasse Hejdenberg

I Bäckskolan går 54 nyanlända elever. Nästan ingen elev på skolan har svensk bakgrund. I villaområdet intill ligger en friskola som inte tagit emot en enda nyanländ elev. Läraren Tobias Pettersson på Bäckskolan berättar att de i lärarrummet har diskuterat den totalt sneda fördelningen som det fria skolvalet har lett till här i Berga.

— Det är ju egentligen helt befängt att det ser ut så här. Jag tycker inte om tanken på att det finns skolor som inte tar emot en enda nyanländ elev. Det måste lösas på sikt, säger Tobias Pettersson.

Bäckskolan är en resursstark skola, som inte har svårt att rekrytera behöriga lärare, enligt rektor Henrik Sävmo. Hit kommer studenter på vfu och vill gärna jobba kvar. Enligt kommunens statistik har 61 procent av skolans lärare legitimation. Men varje klass har minst en legitimerad lärare som ansvarar för undervisningen, berättar Henrik Sävmo.

— Vi har utvecklat en expertkompetens här i att ta emot nyanlända elever och möta deras behov. Men det är klart, sett till barnens bästa vore det ju bättre att få integreras med barn som har svensk bakgrund.

Samma bild av skolan ger läraren Tobias Pettersson. Det finns många utmaningar i arbetet med nyanlända, men resurserna och stödet finns likväl. Eleverna får träffa många erfarna pedagoger, problemet blir att de knappt träffar några barn som har svenska som modersmål.

— Det svenska språket får de bara från oss. Och det är inte så man bäst lär sig ett språk, det gör man genom lek och spel.

Foto: Lasse Hejdenberg

Några kilometer från Bäckskolan ligger kommunala Hjulsbroskolan som inte har tagit emot några nyanlända och även i övrigt har en hög andel barn med svensk bakgrund. Lärarkåren på skolan är behörig till nästan hundra procent. Rektor Anna Samuelsson skulle gärna se en större blandning elever, men tror att det är svårt att få till på ett enkelt sätt. Föräldrarna måste få bestämma var barnen ska gå i skolan, tycker hon.

— I dagsläget är det fullt här. Men om man bortser från det — skulle det ens vara möjligt för en familj på andra sidan staden att låta sina barn åka hit? Om de vill det vore det ju jättebra.

Anna Samuelsson har genom erfarenhetsutbyte med andra rektorer hört hur de arbetat med att ta emot nyanlända.

— Situationen kan ändras när som helst, och vi behöver vara beredda, säger hon.

Men den riktigt brännande frågan, som också avgör skolornas uppdelning handlar om något annat, enligt Anna Samuelsson.

— Ska vi bo tillsammans eller ska vi bo isär?

Och det är just boendesegregationen som sätter sin tydliga prägel på skolornas sammansättning i Linköpings övriga två områden med hög andel utlandsfödda: Ryd och Skäggetorp.

Enligt Tobias Pettersson på Bäckskolan behövs det politiker som vågar fatta tuffa beslut för att bryta skolsegregationen.

— Det behövs mod, vilja och att man också förklarar pedagogiskt för folk vad som är bäst för befolkningen i helhet. Det behövs politiker som håller i hatten och inte bryr sig om att bli återvalda.

Så jobbar Linköping

  • Alla elever kommer först till en mottagningsenhet i högst åtta veckor, där de får genomgå hälsokontroll och den obligatoriska pedagogiska kartläggningen.
  • Därefter placeras de i olika skolor, för F-9 ofta styrt av närhetsprincipen till bostadsområdet. Högstadielever placeras i förberedelseklass om behov finns.
  • Tolv processtödjare ska ansvara för fortsatt kartläggning av elevernas kunskaper och vara en länk mellan alla inblandade.
  • En högre ersättning följer med den nyanlända eleven i fyra år och tar hänsyn till bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund.
  • Tre sociala koordinatorer hjälper skolledare i de tre skolområden med hög andel nyanlända.
  • Från hösten 2015 har nästan alla kommunens högstadieskolor fått en förberedelseklass.

 

Alla artiklar i temat Nyanländ (20)

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin