Läs senare

Det är hög tid att skrota skolpengen

LedareBegränsning av vinstuttag löser inte problemet med att vissa skolor kan göra överskott medan andra skolor underfinansieras. ­Kärnproblemet är skolpengens konstruktion.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag till vinstbegränsning för privata aktörer inom skola och omsorg. Lärarförbundet har tagit tydlig ställning för att de skattemedel som går till att finansiera skolan ska användas till verksamheten och inte plockas ut i vinst.

I dag har många skolor och förskolor svårt att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt går de stora friskolekoncernerna med betydande vinst. Hur kan det komma sig? Svaret är att skolpengssystemet gör det möjligt.

Skolans resursfördelningsystem är den stora boven i dramat, som ger upphov till vinsterna, men också till en skev fördelning mellan olika skolor. Här ligger i mycket orsaken till den minskade likvärdigheten i svensk skola.

Även med en vinstbegränsing kommer de som vill sko sig på skattemedel hitta fiffiga vägar att göra det.

Visst ska man vara upprörd över att det i dag går att plocka ut skattepengar som är tänkta att ge eleverna en utbildning med hög kvalitet och lärare rimliga löner och arbetsförutsättningar. Men det är viktigt att angripa orsakerna och inte symptomen. Även med en vinstbegränsning så kommer mest troligt de som vill sko sig på skattemedel hitta fiffiga vägar att göra det.

Debatten måste tas längre än bara till begränsning av de privata bolagens vinster. Det gäller att förhindra orimliga överskott, men också att säkra att resurser riktas dit de mest behövs.

Skolornas och förskolornas största kostnader är personalkostnaderna. Det är enkelt att öka intäkterna i förhållande till kostnaderna genom att i skolan fylla på klasserna, och i förskolan hålla nere andelen förskollärare. Den som i dag kan fylla en klass med fler elever ökar sina intäkter utan att kostnaderna ökar. Den som tappar elever förlorar intäkter, men har inte mindre kostnader.

När Lärarförbundet jämfört klasstorlekar talar allt för att detta är orsaken till att friskolekoncernerna kan göra stora vinster. Koncernskolorna har betydligt fler elever per lärare än de kommunala skolorna. Intressant i sammanhanget är att övriga fristående skolor har färre elever per lärare än de kommunala skolorna.

Det är hög tid att slopa skolpengssystemet och ersätta det med ett system baserat på de faktiska kostnaderna för varje barn och utifrån socioekonomiska faktorer. Då blir det inte möjligt att göra vinst genom att hålla nere antalet lärare eller fylla klasserna till bristningsgränsen.

Ett ersättningssystem baserat på faktiska kostnader gör också skolans finansiering mindre ryckig och mer stabil. En tillkommande eller bortfallande elev ställer då inte ekonomin på ända. Även relationen mellan hem och skola kan bli mer samarbetsinriktad, i stället för att likna en kundleverantörsrelation.

Så låt debatten handla om hur lärare och elever i skolan ska bli vinnare i stället för skolföretagen. Vilket parti ska bli först med att kräva skrotad skolpeng?

ur Lärarförbundets Magasin