Läs senare

Det finns en framtid för bättre digitala läromedel

DebattLärare vill inte ha heltäckande läromedel som styr allt de gör. Nästa generations digitala läromedel måste bli både bättre och billigare. Annars kommer inte skolorna köpa in dem, skriver Rolf Ekelund, tidigare läromedelsförläggare.

Om debattören

Rolf Ekelund

Filosofie magister, ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare

Flera indikatorer pekar på att skolornas inköp av digitala läromedel inför läsåret 2017/2018 inte ökar i den utsträckning som producenterna hade hoppats på.

Besvikelsen är sannolikt stor bland de förlag som satsat exklusivt på produktion av digitala läromedel. Och det är inga småpengar det handlar om, förmodligen i storleksordningen ett par eller tre hundra miljoner kronor.

Vad beror då detta misslyckande på? Något givet svar finns inte, men jag tror att gamla förlegade föreställningar bland producenterna om hur ett läromedel ska konstrueras finns med i bilden.

Praktiskt taget samtliga idag på marknaden förekommande digitala läromedel bygger på ett och samma koncept, nämligen det som brukar benämnas heltäckande läromedel. Det är läromedel som strikt följer en given planering för hela läsåret och serverar allt stoff och alla arbetsuppgifter som behövs. Lektion för lektion styr det heltäckande läromedlet undervisningen, helt i linje med gammal klassisk undervisningsteknologi.

Lektion för lektion styr det heltäckande läromedlet undervisningen, helt i linje med gammal klassisk undervisningsteknologi.

Den pedagogik som tillämpas i de svenska skolorna präglas numera av en intim samverkan mellan läraren och styrdokumenten. Att i ett sådant läge försöka övertyga läraren om att han eller hon ska låta sig och undervisningen styras av ett heltäckande läromedel blir kanske inte så framgångsrikt. De facto har lärarna sedan flera decennier avvisat tanken om att använda sådana läromedel.

Samtidigt finns en växande trend i den pedagogiska debatten där namnkunniga pedagoger vill ge lärare större frihet att genomföra undervisningen efter eget huvud och minska den statliga styrningen över skolarbetet. Inte heller dessa strömningar talar för användning av så kallade heltäckande läromedel.

Det behövs nya koncept för digitala läromedel.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Några råd till mitt kära läromedelsförlag ifall jag hade något:

  • Satsa på digitala läromedel, men gör en mer ingående medieanalys och utveckla konceptet.
  • Inse att lärarna sedan länge förkastat tanken om att använda heltäckande läromedel.
  • Tillhandahåll betydligt fler interaktiva inslag i form av animationer, visualiseringar och filmer.
  • Delta i den pedagogiska debatten och i det kollegiala samarbetet.
  • För en kontinuerlig dialog med Skolverket.
  • Lägg inte ut snubbeltråd för lärare och elever som vill pröva produkterna.
  • Tillämpa en för kommunerna och skolorna mer attraktiv prissättning.
  • Medverka till inrättandet av en ny branschorganisation för de företag som skapar produkter avsedda att främja skolans digitalisering.

Om jag inte är fel underrättad pågår nu diskussioner bland producenterna om hur nästa generation av digitala läromedel kan gestalta sig. Lovar gott för fortsättningen.

ur Lärarförbundets Magasin