Läs senare

Digital slöjd lockar lärare ut i skogen

DigitaliseringSlöjdlärarna har kommit långt i den digitala utvecklingen. På slöjdlägret Textom delar de med sig av sina kunskaper genom kollegialt lärande. Här ställs också frågan: Är det egentligen någon skillnad på en virkbeskrivning och programmeringskod?

av Lenita Jällhage
03 Okt 2017
03 Okt 2017
Av kapsyler, burkar och annat smått och gott gör slöjdlärarna bland annat smycken. Från vänster: Helena Carrin, Maya Wennberg, Emma Zetterman, Christina Sörensson. Foto: Annie Anderberg Foto: Annie Anderberg
Slöjdläraren Adis Curan från Sandbroskolan i Växjö har lärt sig använda ett dataprogram som gör om ett familjeemblem som hans 19-priga son designat till stygn. Foto: Annie Anderberg
I slöjdverkstaden är det inte en tyst minut. Foto: Annie Anderberg
Instruktionsfilmer av olika slöjd och hantverksprocesser användes flitigt på Textom. Foto: Annie Anderberg
I virkverkstaden diskuteras virkning, undervisning och politik samtidigt som slöjdlärarna virkar. Foto: Annie Anderberg
Slöjdläraren Ann-Marie Thorén får lite praktiska råd av Mi Möller som håller i verkstaden Ulldorado på slöjdlägret Textom. Innan det tittade hon på de olika momenten i tovningen på en instruktionsvideo. Foto: Lenita Jällhage
Digitalt broderi med programmerad microkontroll, ledande tråd och knappcellsbatterier tillsammans med vackert broderi. Foto: Annie Anderberg
Stina Billing håller i el-slöjden på lägret. Hon är slöjdlärare på Midgårdsskolan i Röstånga. Här har en av hennes slöjdlärarelever, Eva Stööp, gjort en egen design på ett armband med blinkande lampor och broderier. Foto: Annie Anderberg
Regnet öser ned under slöjdlägret Textom, men det verkar ingen av de 130 deltagarna bry sig om. Foto: Annie Anderberg
Slöjdläraren Eva Söderberg, från Vallhamraskolan i Partille, drar paralleller mellan virkning och programmering. Foto: Annie Anderberg
Inger Degerfält och dottern Moa Degerfält visar hur broderisymaskinen fungerar. Foto: Annie Anderberg
Projektledaren Christian Svensson tar en liten paus och passar på att riva och blanda till lite färg. Foto: Annie Anderberg
Morgonens skörd av nyfärgat garn hänger på tork. Foto: Annie Anderberg
Datorer, paddor och mobiler används flitigt för att titta på instruktionsvideos i virkverkstaden. Foto: Lenita Jällhage
Det som skrivs in på datorn omvandlas till stygn av programmet och kan sedan broderas ut på broderingssymaskinen.

Om Textom

  • Textom kommer från förkortningen Textil- och Trä och Metall slöjd.
  • Textom är en gräsrotsförening startad av slöjdlärare.
  • Den första digitala fortbildningen i hela slöjdämnet ordnade Textom 8-10 september 2017 vid Söderåsens pensionat intill Skäralid och Söderåsens nationalpark i Ljungbyheds kommun i Skåne.

Regnet öser ned – ändå sjuder det av aktivitet och glädje i de tio små verkstäderna på slöjdlägret Textom i nordvästra Skåne. Drygt 130 slöjdlärare från hela landet har tagit Söderåsens pensionat och de natursköna omgivningarna i besittning för att fortbilda sig och umgås. De arbetar med traditionell slöjd – men utgår från dagens digitala möjligheter.

I slöjdläraren Stina Billings el-slöjdsverkstad ligger microkontroller, lysdioder och ledad rostfri tråd tillsammans med remsor av tjockt ulltyg och broderingsgarn på det avlånga bordet. Ett tiotal slöjdlärare runt bordet syr sirligt broderade armband med dödskallar med blinkande ögon och mun. Några prövar att göra egna kreativa mönster.

– De elektroniska komponenterna som vi syr på eller inuti textilier kallas wearables och de små färdigprogrammerade microkontrollerna kallas Lily Tiny. Dem använder vi för att exempelvis styra lysdiodernas blinkande, förklarar Stina Billing, som arbetar på Midgårds skola i Röstånga.

Hon introducerar el-slöjden med wearables från årskurs 4 på och arbetar med det upp till årskurs 9.

– De yngre barnen får göra lite enklare armband med ledande tråd, batterier och lysdioder medan barn på högstadiet kan göra armband med microkontroller som programmerar lysdioderna att blinka, säger hon.

I rummet intill ställer slöjd- och svenskläraren Eva Söderberg från Vallhamraskolan i Partille frågan: ”Pratar du virkiska?”. I sin verkstad lyfter hon fram hur en virkbeskrivning med alla förkortningar, exempelvis lm (luftmaskor) och fm (fasta maskor), kan vara lika obegriplig att läsa för den oinvigda som programmeringskod med algoritmer och loopar.

– En virkbeskrivning är ett språk som kan träna elevens hjärna i samma tänk som när man läser och skriver kod på datorn, säger Eva Söderberg.

I verkstaden blandas färgglada garnnystan med uppslagna datorer, paddor och mobiltelefoner fyllda med inspelade filmer som visar virkbeskrivningar. Slöjdlärarnas flinka fingrar styr vant virknålarna som fångar upp garnet medan de diskuterar virkning, undervisning och politik.

Eva Söderberg brinner för skolutveckling och slöjdens roll i framtidens skola. Hon funderar mycket på hur slöjdlärarnas digitala kompetens kommer att tas tillvara när digitalisering och programmering förs in i kursplanerna.

– Trots att vi slöjdlärare legat i framkant sedan länge när det gäller det digitala, är det oftast mattelärarna som tillfrågas om att bli ikt-lärare fast många av dem är dåliga på att använda digitala verktyg, säger Eva Söderberg.

Slöjdlärare Agneta Isaksson på Fokusskolan i Nyköping anser att slöjdlärare behöver visa hur de arbetar för att beslutsfattare, kollegor och föräldrar ska förstå hur långt de kommit med den digitala tekniken i slöjden. Foto: Annie Anderberg

Slöjdläraren Agneta Isaksson, från Fokusskolan i Nyköping, nickar igenkännande åt Eva Söderberg erfarenhet. Hon berättar hur en föreläsning kvällen innan gett slöjdlärarna rena energikicken. Den handlade om varför dagens elever är i behov av avancerat och utmanande handarbete. Föreläsaren Göran Lundborg, professor emeritus vid Lunds universitet, lyfte fram samspelet mellan händer och hjärna. Om hur aktiva händer stimulerar stora delar av hjärnan och förbättrar kreativitet och minne. Han poängterade hur viktigt det är att ”handens intelligens” inte underskattas i ett samhälle där tekniken tar allt större plats. Och att skolan har en viktig roll att värna ämnen som slöjd, musik och bild vilka utvecklar hjärnan.

– Tyvärr måste vi hitta argument för vårt ämnes överlevnad inom skolan, säger Agneta Isaksson.

– Trots att vi slöjdlärare har arbetat digitalt länge uppfattar sällan kollegor eller föräldrar det. De är fast i någon sorts uppfattning om att vi mest syr i knappar och pysslar lite. De ser sällan arbetsprocessen utan bara ett färdigt alster. Kanske måste vi bli bättre på att ta plats och föra ut hur vi arbetar och varför, säger hon lite fundersamt.

Eva Söderberg berättar att hon alltid använder digitala verktyg i slöjden. Hon gör exempelvis egna instruktionsfilmer och har en bank av QR-koder som eleverna använder. De skriver alltid sina loggböcker och arbetsbeskrivningar digitalt.

Genom att göra instruktionsfilmer till sina elever på olika arbetsmoment inom slöjden får Madelene Eriksson på Hjälmstaskolan i Vallentuna tid över till de elever som behöver extra stöd. En annan fördel är att de elever som vill ta sig fram snabbare slipper att vänta på sin tur. Foto: Annie Anderberg

Madelene Eriksson sitter bekvämt tillbakalutad och virkar medan hon lyssnar. Hon är slöjdlärare på Hjälmstaskolan i Vallentuna och arbetar, precis som Eva Söderberg, mycket med instruktionsfilmer och QR-koder. Hon låter även elever göra spel och instruktionsfilmer till varandra.

– Om kamraterna gissar fel på hur de ska utföra en uppgift så har eleverna som gjort spelet programmerat in ljud som låter om man gissar fel och applåderar om man gissar rätt. Det gör att eleverna får träna på ett roligt och lustfyllt sätt, säger hon.

Madelene Eriksson ska snart byta skola för att kunna kombinera en tjänst som slöjdlärare med att vara it-pedagog. Hon har kommit så långt i sin digitala utveckling att hon inte skulle kunna tänka sig att arbeta utan digitala verktyg i slöjden.

– Om jag under en lektion får fem elever som frågar mig om samma sak så fixar jag en film om det till nästa lektion, säger hon.

På så sätt får hon tid till de elever som verkligen behöver hennes hjälp. Samtidigt som de elever som har behov att ta sig fram fort kan göra det utan att behöva vänta. Det får nästan samma effekt som om hon klonade sig själv i 16 upplagor för att finnas till för varje elev under lektionen.

– Och de kan se om filmerna gång på gång om de har svårt att förstå. Det gynnar både eleverna och mig. Och om man inte hinner göra egna filmer så finns det mycket instruktionsfilmer på Youtube och på slöjdlexikon.nu som många skolor prenumererar på, säger Madelene Eriksson.

På Textom har hon gått runt och tagit bilder och tjuvlyssnat på andra slöjdlärare i olika verkstäder.

– Vi är nog ganska utsvultna på bra utbildningar för slöjdlärare. Vi arbetar mycket ensamma och behöver få tips och råd av andra, prata slöjd och didaktik. De utbildningar jag varit på tidigare har mest varit föreläsningar. Här kan jag gotta ned mig i hantverk och det är verkligen sällan som jag kan sitta så här, säger hon.

Makerspace

Makerspace kan kort beskrivas som en öppen verkstad med verkstadssaker och hantverksutrustning som människor delar på i en lokal. Där träffas människor och skapar hantverk, slöjd eller maskiner och ibland tillför man elektronik eller data till sina alster. Makerspace blir allt vanligare på exempelvis museer, i skolor och inom föreningar.

Textom är en kollegial fortbildning som arrangerats av slöjdlärare och som hämtat inspiration från skolslöjd, hemslöjd och makerrörelsen.

Inger Degerfält, en av initiativtagarna till slöjdlägret Textom, har engagerat såväl släkt som vänner för att fortbildningen för slöjdlärare ska bli verklighet. Foto: Annie Anderberg

I en stor lada sitter initiativtagarna till Textom: slöjdlärarna Greger Trobäck och Inger Degerfält samt hemslöjdskonsulenten Christian Svensson. Under de kraftiga takbjälkarna passar de på att äta lunch tillsammans. Alla har de även engagerat såväl familj som vänner i slöjdlägret.

– Vi har hållit på varje söndag sedan i januari för att eventet ska bli av och tagit fram allt från knappnålar till fältässjor, säger Inger Degerfält och skrattar.

De har fixat hemsida, boende, mat, engagerat de kunnigaste verkstadsledarna bland sina kolleger runt om i Sverige, byggt verkstäder, letat sponsorer och tusen andra små och stora saker. De räknade med 60 deltagare men när det blev dubbel så många anmälningar fick de sätta stopp. De hade inte rum för fler deltagare på Söderåsen eftersom de var måna om att verkstäderna skulle vara lagom stora så att slöjdlärarna skulle kunna lära av verkstadsledarna och varandra och lära känna nya kolleger.

Slöjdläraren Greger Trobäck är en av initiativtagarna till slöjdlägret Textom. Han hoppas nu att andra slöjdlärare ska ta vid efter Textom och ordna nya fortbildningsläger för slöjdlärare. Foto: Annie Anderberg

– De didaktiska delarna behöver man lära av varandra. Vår tanke har varit att kombinera traditionell slöjd med digitala verktyg som exempelvis 3D-skrivare, laserskärare, digitala symaskiner, instruktionsfilmer och QR-koder. Allt sådant som kan användas i klassrum i dag, förklarar slöjdläraren Greger Trobäck.

Projektledaren Christian Svensson har styrt upp alla idéer så fortbildningslägret Textom för slöjdlärare har kunnat genomföras. Foto: Annie Anderberg

Christian Svensson, som har erfarenhet av projektledning, har styrt upp allt. Han arbetar 75 procent som projektkoordinator på Malmö Makerspace STPLN och har även arbetat som slöjdlärare under 6 år. Men han är mer känd för sitt engagemang i Makerrörelsen i Sverige. I våras genomförde han den första Makerspacekonferensen i Sverige.

– Detta har tagit all fritid men slöjd- och makerrörelsen behöver varandra, säger han och ler.

Skälet till att de velat göra ett stort kollegialt slöjdläger tillsammans är bristen på bra utbildningar för slöjdlärare. De är så trötta på att ”nöta bak” i tråkiga konferenslokaler och passivt lyssna på föredragshållare. De vill använda sina hjärnor och händer och dela med sig av sin kunskap och själva inspireras av kunniga lärarkollegor.

– Vi har velat ta makten över utbildningen och hoppas nu att andra slöjdlärare tar vid och att vårt initiativ ska sprida sig runt om i landet med kollegiala utbildningsträffar som den här. Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, säger Greger Trobäck.

Moa Degerfält visar

Så kan man jobba med laser i textilslöjden 

Moa Degerfält utbildar sig till skräddare på tillskärakademin i Göteborg. På Textom håller hon i verkstaden ”Trygg i trikå – med laser”. Hon och har full koll på alla moderna maskiner som man kan använda om man exempelvis vill piffa upp en trist gammal t-shirt eller sy en helt ny med proffsigt resultat.

På datorn framför sig har hon skrivit: Bro, do you even code?

Textraderna för hon över till en silhuettskärare som skriver ut frågan i tunn svart plast. Texten ska hon senare stryka på sin tröja. I det lilla köket intill sätter hon på sig skyddsglasögon. På datorn har hon ritat ett mönster med cirklar i ett dataprogram, som hon för över till en laserskärare som skär ut mönstret i ett trikåtyg.

ur Lärarförbundets Magasin