Läs senare

Digitala verktyg kan höja elevresultaten – men det hänger på läraren

DIgitaliseringAnvändning av digitala verktyg kan förbättra elevresultat i både matematik och delar av språkinlärning, visar nederländsk forskning. Framför allt gynnades lågpresterande elever. Men den positiva effekten hänger på lärarens kompetens.

IT får en allt större roll både i hemmet och i skolan. Men digitala verktyg tycks på det stora hela inte påverka elevers skolresultat. En fördjupad Pisa-studie, som kom 2015, visade att eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterade sämst på Pisa-provet.

Samtidigt finns forskning som visar att digitala verktyg kan ha positiva effekter på resultat i bland annat matematik, konstaterar nederländska forskaren Carla Haelermans, nationalekonom vid Institute for Evidence Based Eduacation (TIER), Maastrichtuniversitetet.

Frågan om huruvida de digitala verktygen verkligen kan leda till högre resultat kräver därför ett nyanserat svar, menar hon.

– Svaret är verkligen ”ja, men …”, sa Carla Haelermans nyligen under ett seminarium anordnat av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) i Stockholm.

I en nyutkommen rapport på ämnet redogör Carla Haelermans både för tidigare och egen forskning. Hon ger också förslag på hur arbetet med digitala lärverktyg kan utvecklas, både på enskilda skolor och nationellt.

I sin egen forskning, som baseras på klassrumsstudier i Nederländerna, såg hon bland annat att användning av digitala verktyg hade positiva effekter på elevernas resultat i matematik och språk, till exempel när det handlade om att träna på grundläggande färdigheter som addition och multiplikation. Också i vissa delar av språkundervisning, till exempel vid stavningsträning, har Carla Haelermans sett positiva effekter.

Framför allt var det möjligheten till individanpassade övningar som gjorde de digitala verktygen i experimenten effektiva, menar Carla Haelermans.

– Det handlar nödvändigtvis inte om att det är ett digitalt verktyg i sig, utan det var individualiseringen – att elever kan träna på sin egen nivå i egen fart – som gjorde skillnad. Förmodligen skulle samma sak kunna göras med papper och penna, även om det förmodligen inte skulle varit praktiskt genomförbart.

Även elevernas ålder och prestationsnivå spelar roll för hur bra digitala lärverktyg fungerar, konstaterar hon. I Carla Haelermans studier har användningen generellt gjort störst nytta för lågpresterande elever. Hon har också sett positiva effekter av digitala läxförhör – och att anpassad digital feedback kan gynna elever oavsett prestationsnivå.

Haelermans tips

Hur effektiva digital verktyg är i undervisningen beror främst på hur de tillämpas
och på vilken typ av inlärning som de används för. Mycket beror på ledarskapet. Här är några av Carla Haelermans rekommendationer: 

  • Inkludera digital teknik i lärarutbildning, fortbildning och utbildningsplaner.
  • Inför infrastruktur och kunskapssystem på nationell nivå och se till att forskningsresultat sprids.
  • Forska mer. Skolor bör bidra till att forskning genomförs samtidigt som nya digitala lärverktyg provas.

Hela rapporten finns att läsa här. 

En kort sammanfattning hittar du här.

Samtidigt kommer de potentiella vinsterna med digitala verktyg inte gratis, menar Carla Haelermans. Hennes forskning visar att läraren spelar roll för hur effektiva de digitala verktygen blir i undervisningen. Carla Haelermans pekar på betydelsen av lärarens kunskaper kring att använda digitala verktyg i undervisningen, något som kräver att skolledningen engagerar sig i frågorna och avsätter tid för kompentensutveckling.

– Det räcker inte med att köpa in digitala verktyg och tro att alla problem ska vara lösta, sa hon under seminariet.

På ett nationellt plan föreslår hon bland annat att utbildning kring digitala verktyg får mer utrymme i lärarutbildningen.

Hon slår också ett slag för att utnyttja kunskap hos lärare som redan har kompetens och intresse på området – och att låta deras entusiasm bli en motor för att få med kollegor på tåget.

– Det är betydligt bättre än att tvinga på förändringarna uppifrån.

 

ur Lärarförbundets Magasin