Läs senare

”Digitaliseringen är inte något digitalt”

DigitaliseringGlöm IT-projekt, paddor eller datorer. Digitalisering handlar om att leda lärande i en digitaliserad värld, säger Malin Frykman, utvecklingsledare i Kungälv.
– Det är en utmaning för skolledare, säger hon.

Malin Frykman, författare till boken Skolledare i en digitaliserad värld.

Alla säger att skolledaren är viktig, ja helt avgörande för att digitaliseringen i skolan ska lyckas. Men hur gör man rent konkret? Det ville Malin Frykman visa och skrev därför en bok för att dela sin bild av processen. Med sig in i boken tog hon sina tidigare erfarenheter – som rektor på en en-till-en-skola, som regional skolutvecklare och som utvecklingsledare.

– Digitaliseringen är inte något digitalt. Det handlar helt enkelt om att leda en förändringsprocess, inte om ett IT-projekt. Fokus ska vara på målen i styrdokumenten, säger Malin Frykman.

När samhället blir alltmer digitalt måste skolan vara i takt med samhället. Man ska utbilda elever för att leva, verka och må bra i ett alltmer digitaliserat samhälle. Hon tycker att fokus har legat alldeles för mycket på en–till–en och digitala verktyg.

Börja arbetet med att skapa en samsyn på skolan utifrån styrdokumenten om vad som är skolans uppdrag. När skolan har formulerat sin vision och ett gemensamt vi, så ska man skruva till organisationen så att den leder dit. Man bygger ett organisatoriskt kretslopp, med en dela-kultur och kollegialt lärande.

Så lyckas du med digitaliseringen

Konkreta råd till skolledare

  • Skapa en samsyn på skolan utifrån styrdokumenten om vad som är skolans uppdrag.
  • Bygg ett organisatoriskt kretslopp, med en dela-kultur och kollegialt lärande.
  • Ta ansvar för att utveckla din egen digitala kompetens och lev som du lär.
  • Omvärldsbevaka och nätverka och ta stöd av andra i det vidgade kollegiet i sociala medier.
  • Se till att få alla att dra åt samma håll.

Stödmaterial finns på: skolledareiendigitalvarld.se

Malin Frykman har sett några gemensamma nämnare för skolledare som lyckas väl. För det första tar de ansvar för att utveckla sin egen digitala kompetens och de lever som de lär i vardagen. Vill man som skolledare att lärarna ska utveckla sin undervisning med hjälp av digitala verktyg så måste man själv använda verktygen och modellera hur det ska gå till. Framför allt handlar det om mod, betonar hon.

– Man måste inte kunna allt, men man ska våga vara lärande ledare och våga göra fel. Annars blir man inte trovärdig.

Man behöver också tänka på sig själv, omvärldsbevaka och nätverka och ta stöd av andra i det vidgade kollegiet på exempelvis Facebook och Twitter.

Utifrån detta bygger man den lärande organisationen mycket medvetet, så att alla drar åt samma håll. Det svåraste är att få ihop helheten, tycker Malin Frykman.

– Att lägga hela kretsloppet och få ihop alla delar är nog det mest utmanande.

Ytterst handlar det om att ge eleverna en likvärdig utbildning. Forskning visar att digitalisering förstärker det som är bra, men också att förvärra det som inte är bra. Därför måste man ha en medveten pedagogisk tanke om vad man vill åstadkomma. Man måste få in ett systemiskt tänkande. Därför börjar man inte med att välja appar eller digitala verktyg.

– Man börjar med att tänka vad man vill utveckla hos sina elever och vilken metod som passar bäst. Sist väljer man verktyg.

ur Lärarförbundets Magasin