Läs senare

Dom: Fel att stänga av elev som mordhotat

Stockholms stad kräver en lagändring så att elever som beter sig oacceptabelt ska kunna stängas av från gymnasieskolan, skriver Dagens Nyheter. Detta efter att förvaltningsrätten underkänt att en elev som mordhotat en annan elev stängts av.

13 Jun 2016

Fallet handlar om att en 17-årig elev utpressat och mordhotat en annan elev. Rektorn fattade beslut om att 17-åringen skulle stängas av från skolan, men vårdnadshavarna överklagade beslutet till förvaltningsrätten och fick rätt.

Nu har Stockholms stad tagit ärendet vidare till kammarrätten.

– Jag har svårt att förstå att domstolen tycker att det är deras uppgift att lägga sig i rektors bedömning, men det kan hänga samman med att skollagen är så otydlig här, vi överklagar för att få större klarhet, säger skolborgarråd Olle Burell till Dagens Nyheter.

Han vill se en lagändring så att rektorer i gymnasieskolan får samma befogenheter som rektorer i grundskolan. Skillnaden idag är att grundskolerektorer kan fatta beslut om avstängning självständigt medan en rektor på gymnasiet kan fatta ett så kallat interimistiskt beslut. Det innebär att det måste fastställas av utbildningsnämnden.

– Det ska aldrig behöva ske att en elev som hotat en annan kommer tillbaka till samma skola, säger Olle Burell till Dagens Nyheter.

Lotta Edholm (L), vice ordförande i nämnden, fattade ordförandebeslutet att godkänna och förlänga avstängningen av eleven. Hon anser att kammarrättens bedömning blir mycket viktig för rektorers möjlighet att agera för de andra elevernas och för personalens säkerhet i akuta fall.

– Frågan tycks vara om rektor hade rätt att stänga av eleven med omedelbar verkan eller om han skulle ha prövat andra disciplinära åtgärder först, vilket rätten tycks mena. Det är ett argument som är uppenbart orimligt då det handlar om mordhot, ett brott som ju faktiskt faller under allmänt åtal, säger Lotta Edholm.

Går kammarrätten på förvaltningsrättens linje kan det enligt henne få allvarliga konsekvenser för rektorers befogenheter.

– Ser man inte detta fall som ”tillräckligt allvarligt” för att motivera en omedelbar avstängning blir resultatet att rektorerna bakbinds vid liknande fall i framtiden, och det vore ytterst allvarligt. Skolan måste få vara skola och inte en allmän uppfostringsinrättning, säger Lotta Edholm.

Detta gäller i grundskolan

Tre krav måste vara uppfyllda för att rektorn ska kunna stänga av en elev helt eller delvis:

  1. Att det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero.
  2. Att andra åtgärder har inte haft någon effekt, som till exempel utvisning ur klassrummet, kvarsittning och skriftlig varning. Om eleven begått ett allvarligt brott mot en annan elev eller en lärare kan kravet slopas.
  3. Att eleven erbjuds kompensation för missad undervisning.

Innan rektorn beslutar om att stänga av en elev ska eleven och vårdnadshavarna få tillfälle att yttra sig.

 

Detta gäller i gymnasieskolan

Det finns fyra situationer när skolan kan stänga av en elev:

  1. Om eleven fuskar.
  2. Om eleven stör eller hindrar utbildningen och det inte går att stoppa på något annat sätt.
  3. Om eleven utsätter någon – elev eller personal – för kränkande behandling.
  4. Om eleven påverkar de andra elevernas trygghet och studiero på något annat sätt än i punkt två och tre.

Skolan ska ha prövat alla andra möjligheter, som tillsägelser och varningar, utan att det har gett ett förbättrat beteende.

Det är huvudmannen som beslutar om avstängning, men rektorn får stänga av eleven omedelbart om förutsättningarna i punkt 2–4 är uppfyllda och det är nödvändigt att fatta ett snabbt beslut. Rektorns beslut gäller bara tills huvudmannen har prövat saken, och aldrig längre än två veckor.

Källa: Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin