Läs senare

Efterlängtat legg för fritidspedagoger snart här

UtredningFritidspedagogerna blir legitimerade i fritidspedagogik och förskolecheferna blir rektorer, om utredaren Björn Åstrands förslag går igenom riksdagen.
– Vi bryter nu med en gammeldags syn på skolpolitiken där förskolan och fritidshemmet varit satta på undantag, kommenterar utbildningsminister Gustav Fridolin.

av Karin Lindgren
08 Jun 2017
08 Jun 2017

En brokig bukett. Så beskriver Björn Åstrand sitt utredningsuppdrag som nu resulterat i ett första delbetänkande. Arbetet har till stor del handlat om att ta bort de hinder som uppstått i spåren av de senaste årens skolreformer, bland annat behörighets- och legitimationsreformen.

Ett av förslagen är att alla fritidspedagoger, även de med äldre utbildningar utan skolämnen i examen, ska kunna söka och få legitimation från 1 juli 2018.

– Fritidshemmet har ett eget uppdrag, egna mål och har knutits tydligare till skolan. Nu blir fritidspedagogerna en del av legitimationsreformen på samma villkor som lärare och förskollärare, säger Björn Åstrand.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand gläds åt förslaget.

– Att alla fritidspedagoger omfattas av krav på legitimation har Lärarförbundet drivit hårt. Det tydliggör rollen och säkrar kompetensen och kvaliteten i fritidshemmen, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, till tidningen Fritidspedagogik.

Björn Åstrand petar också i andra delar av legitimationsreglerna, som han annars anser får orimliga konsekvenser i en tid av stora problem med lärarförsörjningen.

– Idag måste till exempel en F–3-lärare som vill utvidga sin behörighet till årskurs 4–6 läsa in minst fyra ämnen för att bli behörig att undervisa i ett. Skrivningarna är så snäva att vi inte kan utnyttja den kompetens som finns på bästa sätt, säger han.

Sedan lärarlegitimationen infördes 2013 har yrkeslärare på gymnasiet och modersmålslärare varit undantagna från kravet på legitimation för att få fastanställas, ansvara för undervisningen och sätta betyg.

Björn Åstrand anser att det vore orealistiskt att ta bort modersmålslärarnas undantag eftersom andelen högskoleutbildade på området bara sjunker. Det går idag inte ens att slå fast en tidsplan för när det skulle kunna avskaffas.

– När det gäller yrkeslärarna är läget bättre, det finns utbildningar och fler än tidigare examineras. Jag bedömer att deras undantag kan tas bort om fem år, säger han.

Ett annat förslag är att döpa om förskolecheferna till rektorer. Argumentet är att de som är ansvariga för läroplansstyrd verksamhet på olika nivåer i skolsystemet ska benämnas och styras på likartat sätt.

Det innebär också att förskolans ledare får en egen obligatorisk befattningsutbildning. Det blir på 7,5 högskolepoäng, att jämföra med 30 poäng för skolornas rektorer.

– Skälet är att många förskolor drivs av små enskilda huvudmän där chefen arbetar i barngruppen och har svårt att vara borta från verksamheten. Men redan idag går många förskolechefer frivilligt den längre statliga rektorsutbildningen och det är rimligt att större huvudmän fortsätter att använda den möjligheten, säger Björn Åstrand.

Utbildningsminister Gustav Fridolin välkomnar förslagen i delbetänkandet.

– Förskola och fritidshem är oerhört viktiga både för kunskapsuppdraget och för att bygga hela medborgare. Är man rektor är man det på samma sätt i förskolan som i grundskolan och gymnasiet. Och kunskap i fritidspedagogik har ett värde i sig, säger han.

Delbetänkandet

Mer ur Björn Åstrands förslag

  • Skolverket får i uppdrag att ta fram en fortbildning för yrkesverksamma modersmålslärare som saknar behörighet samt stödmaterial för undervisningen i modersmål.
  • Obehöriga yrkeslärare som deltar i yrkeslärarutbildning ska kunna visstidsanställas under tre år i stället för ett år, som är det generella undantaget. Samma sak ska gälla inom sfi för den som deltar i utbildning i svenska som andraspråk.
  • Inom riksrekryterande estetiska utbildningar ska personer med specialistkompetens, till exempel i musik, kunna tillsvidareanställas även om de saknar lärarexamen.
Björn Åstrand. Foto: Elisabeth R Brising

Björn Åstrand är dekan för lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Han var också ledamot i Skolkommissionen.

Delbetänkandet heter ”Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola” och utredningen ”En bättres skola genom mer attraktiva skolprofessioner”.

Slutbetänkandet läggs fram i december. Då kommer förslag om ett professionsprogram för lärare och rektorer, inklusive nya lärares introduktion, samt förslag på hur lärarnas administrativa arbetsbörda ska minskas.

 

ur Lärarförbundets Magasin