Ingår i temat
Elevhälsa
Läs senare

Eleven: Jag låg i sängen fram till jul

av Karin Lindgren
09 Nov 2017
09 Nov 2017
Foto: Kristina Sahlén

Vad gjorde jag ens i gymnasiet? Jag minns inte. Än i  dag kan jag inte förstå hur jag lyckades klara hela första året och få godkänt i alla ämnen utom engelska.

Det säger Elin Höglund, 18, som för ett år sedan hoppade av från estetiska programmet med fotoinriktning på en gymnasieskola i Stockholm. Då gick hon i årskurs två.

— Jag kämpade mig igenom skoldagarna. Så fort jag kom hem gick jag och la mig för att jag var så trött. Efter att ha däckat i två tre timmar åt jag middag och försökte plugga. Jag somnade gråtande vid typ två och på morgonen gick jag till skolan igen.

Och sedan gick hon in i väggen.

Elin Höglund har en språkstörning som innebär att hon har ett mindre ordförråd än jämnåriga. Att formulera sig i tal och skrift är svårt, arbetsminne och koncentration räcker inte till. På högstadiet funkade det tack vare en mentor som tog hänsyn till hennes svårigheter och gav mycket stöd.

När det var dags för gymnasiet var det specialpedagogen på den aktuella skolan som avgjorde valet. Hon verkade ha bra koll på språkstörning.

— Det kändes jättebra när vi var där och tittade. Men så blev det inte, säger Elin Höglund.

Hon ger några exempel på vad hon behöver hjälp med:

— Få texter en vecka innan vi ska jobba med ett område så att jag hinner läsa i god tid och få ett sammanhang. Anpassade läromedel i engelskan som jag alltid har haft svårt med. Och anteckningshjälp. Jag hinner inte skriva ner det lärarna säger och när jag försöker kan jag inte lyssna.

Specialpedagogen visste allt detta men det verkade aldrig nå fram till de undervisade lärarna.

— Mamma och pappa ville komma till skolan och berätta, som de gjort när jag gick i åttan. Vi bad om ett datum flera gånger men det hände ingenting. Lärarna sket i det.

Elin Höglund kämpade och slet sex av veckans sju dagar. Hennes pappa satt uppe på nätterna och ändrade texter så att de blev mer lättlästa. Men det blev för mycket med alla inlämningsuppgifter och prov, samtidigt som hon skulle göra klart det hon inte hunnit med på lektionerna och förbereda sig för de kommande.

— Efter avhoppet låg jag i princip i sängen fram till jul utan att orka göra någonting.

Hon gick upp tio kilo på direkten efter att ha legat på undervikt i flera år och hon tog det lugnt resten av läsåret. I augusti började hon på Skarpnäcks folkhögskolas allmänna linje.

— Här är det mycket lugnare. Vi har inga läxor, prov eller betyg, utan får godkända omdömen om vi är aktiva på lektionerna. I dag tycker jag det är kul i skolan. Jag känner att jag lär mig saker och jag vågar mer, säger Elin Höglund.

Hon sover på nätterna, orkar träffa kompisar på fritiden och har skrivit kontrakt med Vendelsö IK om att fotografera deras innebandymatcher. Sportfotografering är ett stort intresse.

Hon använder mobilkameran i skolan också.

— På folkhögskolan får vi mycket mer nerskrivet på papper av det lärarna säger men när de skriver på tavlan fotar jag. På gymnasiet suddade de direkt så att man inte hann.

Elevhälsa i siffror: Så mår eleverna

Alla artiklar i temat Elevhälsa (15)

ur Lärarförbundets Magasin