Läs senare

Elever förbättrade resultaten efter Rosengårdsskolans nedläggning

2013 lades högstadiet på Rosengårdsskolan i Malmö ned efter att under en lång tid haft mycket dåliga resultat. Femtio elever placerades ut på andra skolor i kommunen. Nu visar en uppföljning att en fördubblad andel av dessa elever har uppnått gymnasiebehörighet.

26 Aug 2015

– Det finns massor med undersökningar som visar att måluppfyllelse och segregation hänger ihop. Nu har vi fått bekräftelse på det, och på att vi gjorde rätt, säger Anders Rubin (S), skolkommunalråd.

Under flera år präglades Rosengårdsskolan av en hög andel elever med låga betyg och en hög andel elever utan gymnasiebehörighet. Arbetsmiljön för både lärare och elever beskrevs som usel.

Upptagningsområdet runt Rosengårdsskolan har lägst socioekonomisk status i hela Sverige. Enligt Anders Rubin hade skolan en extremt segregerad elevgrupp. Mycket få elever hade föräldrar med studievana, arbete eller god ekonomi.  

– Det fanns helt enkelt inga elever med en så kallad dragarfunktion, som kunde visa att studera var rätt och riktigt, säger han.

Av de elever som då gick i årskurs sju hade endast 24 procent gymnasiebehörighet. Andelen elever med godkänt i alla ämnen var 12 procent. 

2013 tog därför dåvarande stadsdelsfullmäktige det drastiska beslutet att lägga ned Rosengårdsskolans högstadium. De femtio eleverna placerades ut på ett knappt tjugotal andra skolor. 

– Detta gjordes genom en direkt uppgörelse med varje enskild mottagande skola. Vi ville inte att eleverna bara skulle placeras i närmsta skola, utan att det skulle ske över hela kommunen.

Det var dock frivilligt för skolorna att ta emot elever och de flesta tog emot en eller två. En av de största skolorna i ett av de mest välmående områdena tog emot en handfull elever. En skola i Limhamn tog emot en fotbollsklass som flyttades i sin helhet. 

­– Visst uttrycktes det en del frustration från skolorna om att ta emot elever med så helt skilda förutsättningar jämfört med de elever som redan gick där. Men många av rektorerna var också positiva.

Nu har de elever som gick i årskurs sju i Rosengårdsskolan 2013 gått ut årskurs nio i sina nya skolor. Uppföljningen visar att andelen elever med gymnasiebehörighet har fördubblats till 50 procent och att andelen elever som fått godkänt i alla ämnen har ökat till 34 procent. Det är fortfarande lågt, men ett steg i rätt riktning, anser Anders Rubin.

­– Det är väldigt glädjande att dessa elever fått bättre betyg. Det visar att vi får fortsätta försöka uppnå en bättre blandning av elever på våra skolor.

Och planer på det finns redan. 

– Vi vill skapa stora högstadieskolor inne i Malmö dit elever kan pendla från olika områden och där det kan uppstå en naturlig blandning, säger Anders Rubin.

  

ur Lärarförbundets Magasin