Läs senare

Elever med särskilda behov går till friskolor

Allt fler friskolor inriktar sig på elever med behov av särskilt stöd. Det visar en kartläggning som Skolverket har gjort.
– Det kan ses som en kritik mot den vanliga skolans förmåga att ta hand om de här eleverna, säger Annika Haglund som arbetat med studien.

01 Sep 2014

Skolverkets kartläggning visar att det finns 94 fristående skolor som inriktar sig på elever i behov av särskilt stöd, 68 av dessa har begränsat sig helt till den målgruppen. Och den här sortens friskolor har blivit fler på senare år, inte minst i Stockholm.

– I Stockholms kommun har antalet elever i fristående skolor med begränsat mottagande ökat från cirka 100 år 2009 till 500 förr året, berättar Annika Haglund på Skolverket.

Myndighetens fallstudier visar att många elever byter till friskolor efter dåliga erfarenheter från den vanliga skolan.

– Få föräldrar tänker från början att deras barn ska gå i en skola med inriktning på särskilt stöd. Det här handlar om elever som provat att gå i en vanlig skola men fått problem där. Vi har fått höra en del väldigt tunga berättelser, berättar Annika Haglund.

Samtidigt menar hon att utvecklingen går på tvärs mot principen om inkludering som annars är central i den svenska skolan.

– Om man samlar alla elever med svårigheter i särskilda skolor så är risken att man sänker kraven på eleverna, vilket försämrar kunskapsresultaten, säger Annika Haglund.

Greger Bååth, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, kan också se en fara i den utvecklingen.

– Man får inte vara för snabb att välja särlösningar. Vår utgångspunkt är att alla elever ska få känna att de är delaktiga och inte bli särskiljda på grund av sin funktionsförmåga, säger han.  

Det faktum att friskolorna finns som ett alternativ gör också att föräldrar i vissa fall kan runda professionens bedömning av elevens stödbehov.

– Om rektor säger nej till att flytta eleven från sin ordinarie klass till en särskild undervisningsgrupp så kan föräldrarna istället flytta eleven till en fristående skola med inriktning mot särskilt stöd, förklarar Annika Haglund på Skolverket.  

Hon påpekar att det samtidigt kan finnas ett värde i den valfriheten.  

– Det är viktigt att föräldrar har friheten att välja vad man anser är bäst för sitt barn.

Greger Bååth på Specialpedagogiska skolmyndigheten är inne på samma linje.

– Det är fullt förståeligt att föräldrar söker alternativa lösningar. Men det ska vara ett aktivt val och inte något de tvingas till därför att eleven annars inte får det stöd han eller hon har rätt till, säger han.
Skolverket pekar också på risken att vanliga skolor dräneras på kompetens när det gäller särskilt stöd.  

– Det kan bli en negativ spiral. Om elever med särskilda behov flyttar till fristående skolor så kan kompetensen att möta de här eleverna försvagas i de skolor som eleverna lämnar, resonerar Annika Haglund på myndigheten.

Men ibland är en fristående skola det enda rimliga alternativet, enligt henne.
– I vissa fall är barnets behov av stöd så stort att det kräver en personaltäthet som inte finns i den vanliga skolan, nämner hon som exempel.

1.600 elever

  • Under läsåret 2013/2014 gick det cirka 1.600 elever på friskolor som begränsat sitt mottagande till elever med behov av särskilt stöd. Det motsvarar 0,1 procent av det totala elevantalet i grundskola och gymnasium.
  • Ofta riktar sig skolorna till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autismspektrumtillstånd.
  • Skolorna är koncentrerade till Stockholmsområdet och ytterst få finns i norra Sverige.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin