Läs senare

Elevhälsa problemområde i Skolinspektionens årsrapport

ElevhälsaSkolan hjälper inte eleverna att nå så långt de skulle kunna och elevhälsan räcker inte till för behoven. På nästan alla områden råder olikvärdighet. Det visar Skolinspektionens årsrapport för 2016.

av Karin Lindgren
16 Mar 2017
16 Mar 2017

Årsrapporten bygger på resultaten av all den tillsyn, alla särskilda granskningar och alla enkäter Skolinspektionen gjorde förra året, liksom alla anmälningsärenden som kom in.

En slutsats är att det finns stora brister i likvärdigheten. Det finns bra och dåliga skolor nästan oavsett vilken parameter myndigheten tittar på.

Mest brister hittar inspektörerna inom elevhälsan. Nästan 30 procent av de huvudmän som granskades 2016 har inte en elevhälsa som uppfyller lagens krav – vilket innebär att den inte används förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Det kan till exempel handla om för lite psykologtid eller att specialpedagog och kurator saknas i den dagliga verksamheten. Orsaken är ofta att rektors styrning fallerar.

Helén Ängmo.

– Bristerna får konsekvenser i många delar av skolornas verksamhet, till exempel när det gäller de elever som behöver stöd, utredningar av långtidsfrånvaro och hur man ska möta nyanlända elevers behov, säger Helen Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Ett annat bristområde är hur undervisningen förmår utmana och stimulera duktiga elever. Många lärare anpassar sig, enligt årsrapporten, till de elever som har svårt att nå godkänt, eller så undervisar de på en medelnivå, vilket drabbar dem i klassen som kommit eller skulle kunna nå längre.

35 procent av lärarna i grundskolan och närmare 40 procent av gymnasielärarna instämmer i Skolinspektionens skolenkäts påstående att det är viktigt att eleverna väntar in varandra så att alla kan gå vidare i kunskapsutvecklingen tillsammans. Undervisningen ska dock inte bygga på att elever väntar, enligt Helén Ängmo.

– Elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt och flera granskade skolor behöver därför stärka sitt arbete med detta, säger hon.

Men trots att många lärare lägger sig på en medelnivå eller lägre upplever 30 procent av eleverna i både årskurs nio och på gymnasiet att skolarbetet är för svårt.

Tre scenarier ur årsrapporten

Elevhälsan

  • En skola hade som system att lärarna skulle anmäla när de var oroliga för en elev och sedan invänta att elevhälsan utredde stödbehovet. Men lärare kunde beskriva flera fall där det dröjt mer än ett år innan någon sådan utredning kommit igång. Trots att de anmält oro för samma elev flera gånger hände ingenting.

Lärares undervisning

  • Skolinspektionens inspektörer observerade elever som aldrig kom igång med uppgiften under lektionstid. Eleverna hade inte förstått uppgiften eller så behövde de stöd på annat sätt för att komma igång. Men läraren uppmärksammade inte detta.

Nyanlända

  • En matematiklärare i gymnasiets språkintroduktion för nyanlända utryckte en önskan om nivågruppering eftersom det i samma grupp fanns elever som höll på att lära sig räkna till tio och elever som behärskade derivata. På flera skolor kunde inte elever flyttas upp till en högre nivå på grund av brist på lärare och platser i klassrummen.

ur Lärarförbundets Magasin