Läs senare

Elevhälsan som klarar pressen

Förebyggande och hälsofrämjande. Lemshaga Akademi är en av få skolor som lever upp till lagens krav på elevhälsan. Men allt är inte frid och fröjd.

02 Apr 2015
Elevhälsan som klarar pressen
Lemshaga Akademi i Värmdö kommun gör vad den kan för att minska pressen på eleverna. Miljön hjälper till. Foto: Dan Hansson

Kärlek. Kärlek. Familj. Gemenskap. Familj. Kärlek. Och så ett litet »Jag«. Och Kreativitet.Personalens lappar på dörren i »Ladan«, där högstadiet huserar, minner om må bra-temat häromåret. Då fick varenda kotte fundera kring vad de behöver för att må bra. Hemma, i skolan och på fritiden.

— Man har ett behov av basgrejerna, alla kom fram till det. Kärlek och att känna sig sedd och respekterad, säger Judith Johans­son, skolsköterska.

Ladan är en av de falu­röda timrade byggnader som utgör Lemshaga Akademi. Här går 446 elever från förskoleklass till årskurs 9 och här jobbar 60 anställda, varav cirka 40 lärare.

Sveriges minsta slott tittar ner på oss från sin kulle och det glittrar i vattnet — en flik av Östersjön. Här måste alla må toppen tänker jag.

Fast så enkelt är det förstås aldrig.

En lärare på lågstadiet kommer in i grupprummet där rektor och elevhälsoteamet sitter på rad. Det är onsdag och veckans konsultationshalvtimme för lära­re i behov av råd och stöd.

Hon är orolig för en elev som har mycket anmäld ströfrånvaro. Här får hon chansen att träffa alla elevhälsans kompetenser samtidigt.

— Hur gör man när någon är borta så mycket? Vi har ju pratat om risken för hemma­sittning, säger hon.

Teamet vänder och vrider på frågan. Hur har eleven det i skolan och hemma? Kanske är det något medicinskt, kanske något annat. Slutsatsen blir att rektor och elevhälsan tar över, kallar vårdnads­havaren till ett möte och sonderar om det behövs samtal med kurator. Så kan läraren behålla sin goda kontakt med föräldern.Foto: Dan Hansson
Den icke vinstdrivande friskolan Lemshaga Akademi ligger i Värmdö kommun, ägs av Lemshagastiftelsen och fyller 20 nästa år. Barn ställs i kön som nyfödda och den är nu 2 000 barn lång. De flesta elever kommer från en socio­ekonomiskt gynnad bakgrund och föräldraengagemanget är stort. På gott och ont.

»Föräldrarna febrar«, som en lärare säger.

— Våra barn är ordentligt stressade — av föräldrarnas förväntningar, egna presta­tionskrav, fritidsaktiviteter, ständig uppkoppling och utseendehets. Jag ser det ­redan i årskurs 6, säger skolsköterskan Judith Johansson, som gör hälsoprofiler och har individuella samtal med alla elever i årskurs 4, 6 och 8.

Hon är på skolan fyra dagar i veckan, vilket är mycket för en skolsköterska. Kuratorn och skolpsykologen är här var sin dag i veckan och de två specialpedagogerna jobbar 80 procent var. Skolläkaren kommer in några dagar per termin.

Specialpedagogen Lena Wintzell Österberg berättar att skolan gör vad den kan för att ta bort en del av pressen på eleverna.

—Vi försöker minska mängden text för elever som behöver det. De kan få visa sina kunskaper muntligt, lämna in ljudfiler och få längre tid på prov. Om de har gjort en skriftlig redovisning i ett ämne där de visat att de kan reflektera nyanserat, kan andra lärare ta del av det i sin bedömning, säger hon.

Skolan har sin beskärda del av elever med läs-, skriv- och koncentrationsvårigheter. Stödet styrs av behoven, inte av om det finns en diagnos.
— Därför måste hela vår personal ha en grundläggande handlingsberedskap för de vanligaste bekymren. Det skulle inte fungera om allt låg på specialpedagogerna, säger rektor Anna-Lena Bengtsson.

Samtliga anställda får två böcker när de börjar jobba på Lemshaga: Ross Greenes »Vilse i skolan«, som handlar om hur man bemöter utagerande barn, och Jesper Juuls »Relationskompetens«.

— Elever som behöver lite extra, särskilt barn inom adhd-spektrat, levererar bara om de gillar läraren. Jag tror att orienteringen på relationer bidrar till våra goda resultat, säger Anna-Lena Bengtsson.

Förra våren nådde samtliga elever i nian målen i alla ämnen.

Går det att utläsa medelvärde i ett histogram? Specialläraren Markus Björnström rör sig mellan bänkarna där niorna tränar inför nationella provet i matte. Läraren Madeleine Theander har haft en lång genomgång vid tavlan och nu är uppgiften att titta på olika diagramtyper på SCB:s hemsida och diskutera vilka som lämpar sig för vad.

I histogrammet får man bara veta att värdena ligger inom vissa intervall, kommer två elever fram till efter lite påputtning av ­Markus Björnström. Efteråt tipsar han Madeleine Theander:

— Det var några som var på väg mot insikten att histogrammet är värdelöst om man ska räkna ut medel och median. Du kanske skulle understryka det för hela gänget.Foto: Dan Hansson
Markus Björnström och specialpedagogkollegan Lena Wintzell Österberg är med i två arbetslag var och jobbar i klasserna så mycket det går. Det är både ett sätt att ge inkluderande stöd till eleverna och handledning till läraren.

— Vi ser saker som den som undervisar inte har tid att uppfatta och vi kan visa hur man kan göra i praktisk handling, säger Markus Björnström.

Madeleine Theander uppskattar återkopplingen och skulle vilja ha mer.

— De där små kommentarerna du kommer med har byggt på mig i hur jag ska tänka och gå vidare, säger hon.

Den 28 april kommer Skolinspektionens kvalitetsgranskning av elevhälsan på 25 ­skolor med sin slutrapport. Lemshaga Akademi är en av de fyra som får bäst vitsord. »Skolans elevhälsa utgör en samlad resurs som samverkar med undervisande lärare… Den arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande på ett sätt som stärker elevernas hälsa och stödjer dem att nå utbildningens mål«, skrev inspektörerna efter sitt besök i november.

Så bra är det långt ifrån överallt. Tidigare tillsyn och forskning visar att elevhälsan lider av tidsbrist och ofta fastnar i akuta individ­åtgärder.

— Det saknas framför allt skolpsykologer. Deras perspektiv skulle verkligen behövas men de kallas in på timme för utredningar och är sällan med i själva verksamheten, säger Anna Blom, projektledare för kvalitetsgranskningen på Skolinspektionen.

På Lemshaga handleder skolpsykologen personalen. Hon är också med på föräldramöten när klimatet i klassen ska diskuteras.

Det råder inte bara brist på skolpsykologer i Sverige. OECD konstaterade i en rapport 2013 att även förekomsten av skolsköterskor och skolläkare är uppseendeväckande låg.

För att komma tillrätta med bristerna införde den förra regeringen ett särskilt statsbidrag till personalförstärkningar inom elevhälsan. Uppdraget pågår till april 2016 och det är i dag osäkert om det ska förlängas. Kanske blir det klart i samband med vårpropositionen som presenteras i mitten av april.

Men det handlar inte bara om hur välbemannad elevhälsan är. Enligt Håkan Sandström, undervisningsråd på Skolverket kan flera andra faktorer påverka hur väl man lyckas, till exempel organisatoriska förutsättningar och socioekonomiska faktorer. Det gör att jämförelser mellan kvaliteten på olika skolors elevhälsoarbete blir komplex.

— Det kan krävas så stora enskilda insatser för så många elever att skolan tvingas prioritera här och nu. Risken finns att man då hamnar i en negativ spiral där det blir svårt att mobilisera tid och kraft för att arbeta främjande och förebyggande — trots att behovet är extra stort, säger han.

Stress bland elever är ett samhällsproblem men på skolor där föräldrarna »febrar« är sannolikt prestationspressen och oron för att inte komma in på »rätt« gymnasieskola extra stor.Foto: Dan Hansson
Det glittrar fortfarande i Östersjöfliken. Fritids har utomhusdisko och i Ladan hänger några elever sig kvar efter sista lektionen. De har börjat plugga seriöst. Snart är det bara två terminer kvar.

— Jag pluggar upp till tio timmar i veckan. Eller mer. Det svåra är att komma i gång för det är så mycket distraktioner, säger en pojke.

— När jag var yngre tyckte jag att det var roligt att lära mig saker. Nu handlar allt om att få bra betyg, säger en av flickorna.

Hon har magkatarr och hennes mentor har sagt att hon kan ta igen några arbeten vid ett senare tillfälle — eller så löser man bedömningen på något annat sätt.

— Nu betalar mina föräldrar för Study­buddy så att jag ska få extra hjälp i matte. De säger att jag ska göra så gott jag kan.

Så gör skolan

  • Lemshaga har skolsköterska, psykolog, kurator och två special­pedagoger/speciallärare. Samtliga är anställda på skolan och har mycket tid jämfört med hur det är på många andra skolor.
  • Elevhälsan arbe­tar förebyggande och hälsofrämjande, tillsammans med lärarna och skolledningen, för att stödja elevernas utveckling och måluppfyllelse.

Läskförbud

Mer elevhälso­arbete på Lemshaga:

  • Förbud mot godis, läsk och energidrycker
  • En del lärare är elevcoacher och hjälper elever med studieteknik och att strukturera sin tid.
  • All personal, även elevhälsan, turas om att vara rast- och matvärdar.
  • Skolan tar ställning inför föräldrarna, till exempel genom att råda dem att inte låta sina barn spela våldsamma spel med 18-årsgräns.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin