Läs senare

En av tre undantar förstelärare från lyft

Det är vanligt att kommuner vill ge lärarlönelyftet till andra än dem som har karriärtjänster. Det visar ­Lärarnas tidnings granskning.

av Lenita Jällhage
12 Okt 2016
12 Okt 2016

Det finns inget i de statliga kriterierna som diskvalificerar förstelärarna från att ta del av lärarlönelyftet.

Ändå väljer en av tre kommuner att inte låta det omfatta förstelärarna, visar en enkät som Lärarnas tidning sände till landets kommuner.

Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket, är inte förvånad över att skolhuvudmännen hanterar saken så olika.

— Det viktiga är att skol­huvudmännen har en lång­siktig strategi. Därutöver står det dem fritt att låta förste­lärarna omfattas eller ej, säger han.

Trots att förstelärarnas kom­petens ofta stämmer in på flera av de statliga kriterierna för lärarlönelyftet ser alltså en del kommuner skäl till att utesluta dem, visar svaren på ­Lärarnas tidnings enkät.

Huvud­argu­mentet är ofta att den statliga lönesatsningen totalt sett ska nå fler av deras lärare.

Lärarlönelyftet

Infördes av den rödgröna regeringen vid halvårsskiftet 2016 och omfattar totalt 3 miljarder kronor årligen som fördelas till huvudmännen. Det räcker till att ge cirka 60 000 särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger en löne­ökning. Löneökningen ska hos varje huvudman vara i genomsnitt mellan 2 500 och 3 500 kronor i månaden. För att kunna ta del av lärarlönelyftet måste läraren till största del arbeta med undervisning eller andra uppgifter av pedagogisk natur. Hen ska också ha utvecklat undervisningen.

 

Karriärlärarreformen

Infördes av den borgerliga alliansregeringen den 1 juni 2013 och gäller två kate­gorier lärare – förste­lärare och lektorer. Detta läsår beviljades 818 huvudmän statsbidrag för 16 577 karriärtjänster. Förstelärare får minst 5 000 kronor mer i lön per månad, lektorer minst 10 000 kronor. För att bli förstelärare krävs intresse för skol­utveckling och för att förbättra resultat. En lektor ska ha avlagt en examen på forskarnivå.

Källa: Skolverket

Många skolhuvud­män betonar också skillnaderna i förstelärarnas och lärar­lönelyftslärarnas uppdrag. Andra ser dem som olika delar i en karriärtrappa.

I de kommuner som betonar skillnaderna i lärartjänsterna anses förstelärarna ha specifika framåtsyftande ­utvecklingsuppdrag som de driver på sina skolor eller inom kommunen. Medan de som får lärarlönelyften mer betraktas som särskilt skickliga lärare i sin pågående tjänst.

— Försteläraruppdraget är belönat med 5 000 kr i månaden, just beroende på skicklighet i ett specifikt uppdrag. Utifrån Faluns process går det inte att erhålla två löne­höjande statsbidrag samtidigt, vilket vi grundat på att fler i en skicklig yrkeskår ska kunna ta del av statliga ­lönehöjande insatser, säger Kim Anastasio, HR-taktiker på skolkontoret i Falun.

Kamilla Johansson, perso­nalkonsult i Götene ­kommun, är en av dem som i sitt enkät­svar lyfter fram att förstelärarna har karriärtjänster medan lärarlönelyftet är en löneförhöjning för övriga lärare.

I Karlstad kommun ser personalchefen Kerstin ­Andersson lärarlönelyftet som första steget i en lång löne­karriär. Nästa steg är förstelärartjänster följt av lektorstjänster.

Förvaltningschefen Mikael Falk i Uppvidinge kommun, säger att man valt att inte inkludera förstelärarna i lärarlönelyftet för att kommunen betraktar förstelärar- och lönelyftsreformerna som två steg i samma reformpaket.

Det finns också kommuner där förstelärarna har tillfälliga uppdrag på ett eller flera år medan lärarlönelyften är permanenta.

Men vad händer om en förste­lärare inte får ett nytt uppdrag eller vill kliva av? Är hen då inte längre en särskilt skicklig lärare som förtjänar ett lönelyft?

I Älvsbyn har man funderat över de frågorna och väljer att göra förstelärarnas förordnanden och lönetillägg permanenta.

Andra kommuner, som exempelvis Norsjö, har i stället valt att låta både förstelärare och lärarlönelyftslärare få treåriga förordnanden.

— Därefter kan andra personer bli aktuella. Antingen för att lärarna inte längre uppfyller kriterierna eller att man i egenskap av förstelärare inte längre vill behålla uppdraget. Man kan då vara aktuell för lärarlönelyftet, säger Therese Berg, verksamhetschef i Norsjö kommun.

Så gjorde vi

Lärarnas tidning skickade ut en enkät med frågor om lärarlönelyftet till samtliga 290 kommuner i Sverige. På den specifika frågan ifall förstelärare omfattas av lärarlönelyftet svarade 67 procent av kommunerna ja och 32 procent nej. Svarsfrekvensen på frågan var 68 procent. På hela enkäten var svarsfrekvensen 80 procent.

 

Svaren – kommun för kommun

Utforska kartan för att se vad de olika kommunerna har svarat på Lärarnas tidnings frågor.
Grönfärgade kommuner inkluderar förstelärare i lärarlönelyftet, blåfärgade gör det inte. Kommuner i grått har inte svarat på frågan. I en del fall handlar det om att de ännu inte fattat beslut.

ur Lärarförbundets Magasin