Läs senare

Facken: Satsa på de erfarnas löner

AvtalsrörelsenLönesatsa på de erfarna lärarna och förskollärarna som blev utan lärarlönelyft. Det är ett av huvudkraven från lärarfacken när avtalsrörelsen för 200 000 anställda i de kommunala skolorna och förskolorna nu rullar i gång.

av Stefan Helte
18 Jan 2018
18 Jan 2018
Ann-Kristin Rådal, tidigare lärare och huvudskyddsombud i Umeå, vill se en avtalsrörelse som fokuserar på lärarnas arbetsbelastning. Foto: Erik Abel

Avtalet mellan Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting löper ut den sista mars.

Det här blir den första stora avtalsrörelsen på det kommunala skolområdet sedan 2012.

Därför trängs nu frågorna som lärarfacken vill få upp på bordet i förhandlingarna.

— Läraryrket måste bli mer attraktivt. Det kommer att saknas 79 000 lärare 2035 enligt SCB. För att hantera lärarbristen måste lärarlönerna fortsätta uppåt och arbetsbelastningen minska, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

200 000 väntar på ett nytt läraravtal

  • Avtalet berör cirka 200 000 lärare, förskollärare, fritidspedagoger/lärare i fritidshem, skolledare, studie- och yrkesvägledare i kommunerna.
  • I Lärarförbundet berörs omkring 147 000 medlemmar.
  • 2012 slöt parterna ett fyra­årigt avtal, med två sifferlösa år på slutet.
  • Avtalet förlängdes 2015 med ett likalydande två­årigt sifferlöst avtal.
  • Lärarförbundet och ­Lärarnas Riksförbund samförhandlar i avtalsfrågor genom Lärarnas samverkansråd.
  • Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, sam­arbetar med Pacta.

I december presenterade fack och arbetsgivare sina yrkanden för varandra.

Vid sidan av en allmän löneuppvärdering framhåller lärarfacken att kommunerna måste göra särskilda satsningar på de erfarna lärare som halkar efter när andra har fått ett lärarlönelyft eller höjt sin lön genom att byta arbetsplats.

Lärarfacken skriver att ”omotiverade löneskillnader” har uppstått och att avtalet måste säkra att ”varje huvudman ger erfarna lärare en sådan löneutveckling att kontinuiteten i undervisningen säkras för eleverna”.

– Vi ser att många som har jobbat i ett antal år och som bidrar till stabiliteten på skolan eller förskolan inte har tagits om hand av den lokala lönebildningen, säger Mathias Åström.

Han menar att regeringens satsning på lärarlönelyftet var bra och viktig.

– Men pengarna räckte inte till alla som förtjänade dem. Detta måste vi diskutera med SKL, säger Mathias Åström.

Hur ska ni i ett centralt avtal kunna säkra att varje kommun ger just erfarna lärare en bra löneutveckling?

– I ett yrkande skriver vi inte fram exakta lösningar, utan pekar på ett behov. Men det är ingen tvekan om att varje huvudman måste lyfta lärarlönerna totalt och även göra det lönsamt för lärare att stanna kvar på sin skola eller förskola och ta ansvar.

Lärarfacken kräver också åtgärder mot arbetsbelastningen. Bland annat vill de att avtalet säkrar att parterna på varje enskild skola och förskola genomför ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket.

Facken trycker hårt på att det behövs ett avtal med skolspecifika åtgärder.

SKL har dock bara överlämnat ett allmänt dokument om sin övergripande arbetsgivarpolitik, utan nationella lösningar för skolområdet och där SKL argumenterar för lokal lönebildning utan några centrala regleringar.

– Lokal lönebildning är oerhört viktigt eftersom kommunerna har väldigt många yrkesgrupper som man har olika kompetens- och personalförsörjningsproblematik kring, säger SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl.

Tre ledamöter i Lärarförbundets avtalsdelegation svarar.

Vilken är din hjärtefråga?

Ann-Kristin Rådal, tidigare lärare och huvudskyddsombud i Umeå

– Lärarnas arbetsbelastning. Som skyddsombud ser jag hur lärarna i skolan, förskollärarna och lärarna i fritidshem sliter ut sig, blir sjukskrivna och lämnar yrket. Uppdraget har blivit tuffare och förutsättningarna sämre.

– För oss grundskollärare har förtroendearbetstiden blivit något av ett gissel. Den innebär en stor frihet, men allt fler arbetsuppgifter hänskjuts dit. Det är viktigt att avtalet värnar vår arbetstid.

 

Anders Wilhelmsson, förskollärare och styrelseledamot i Göteborg.

– Att planeringstiden regleras. Den avgörande orsaken till att förskollärare och lärare i fritidshem sjukskrivs är att de ska göra saker och ting på tid som inte finns. Tiden för planering, dokumentation, utvärdering och efterarbete måste regleras. Annars orkar man inte med sitt uppdrag. För arbetsgivarna är det en överlevnadsfråga.

 

Maria Hassel, lärare i fritidshem och vice ordförande i Lidköping.

– En hållbar arbetsmiljö. Barngrupperna på fritidshemmen är för stora och antalet utbildade kollegor för få. Och vi som undervisar i fritidshem måste få tid att utvärdera verksamheten och säkerställa kvaliteten. Annars blir det bara barnpassning och det vill vi inte ha. Det borde gå att formulera skrivningar om att de lokala parterna bör ta itu med frågan.

ur Lärarförbundets Magasin