Läs senare

Fackligt aktiva får inte lönelyft

LärarlönelyftetMånga fackligt förtroendevalda går miste om lärarlönelyftet. Det visar Lärarnas tidnings rundringning.

av Stefan Helte
10 Feb 2017
10 Feb 2017

Ett grundvillkor för att komma i fråga för lärarlöne­lyftet är att 75 procent av arbetstiden ägnas åt under­visning, uppgifter som hör till undervisningen eller andra uppgifter av pedagogisk natur, enligt regeringens förordning.

— I normalfallet innebär det att fackligt förtroendevalda inte omfattas, säger Andreas Spång, chef på Skolverkets statsbidragsenhet.

Vad kan det finnas för av­vikelser från normalfallet?

— Det beror på vad som ingår i det fackliga uppdraget. Det kan ju handla om uppgifter av pedagogisk natur, som till exempel skolutveckling eller ett övergripande ansvar för att utveckla verksamheten.

Legg ett krav för att få lyft

  • Lärarlönelyftet går i huvud­sak till legitimerade lärare i grund- och gymnasieskolan.
  • Högst 10 procent av pengarna får gå till förskola och fritidshem. Men fristående förskolor vars huvudman inte driver skolor får inga pengar.
  • Exempel på grupper som inte omfattas är statligt anställda lärare, lärare i vuxenundervisningen och lärare i kultur- och musikskolan.

Regeringens syfte med lärarlönelyftet är att höja lönerna för särskilt skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Enligt Lärar­förbundet bör 75-procents­regeln inte utesluta fackligt aktiva.

— Fackligt arbete är en del av verksamhetsutvecklingen, säger förhandlingschef ­Mathias Åström.

Arbetsgivarna väljer att tolka regeringens förordning på olika sätt, visar en rundringning som Lärarnas tidning har gjort till ett tiotal kommuner och till den ledande friskolekoncernen Academedia.

Stockholms stad har beslutat att de som jobbar fackligt mer än 75 procent av sin arbetstid utelämnas från lärarlönelyftet, medan de som har mindre facklig tid omfattas. Flera ­andra kommuner har liknande modeller.

— Vi har valt att ta inte ta ­ någon strid om detta. Statsbidraget är ju till för skickliga lärare ute i klassrummet, säger Johan Törnroth, ordförande i Lärarförbundet i Stockholm.

Men han tycker att det är en svår avvägning.

— Den som jobbar fackligt ska inte diskrimineras eller få nackdelar av sitt fackliga arbete. Det här är en fråga vi måste bevaka.

I Malmö har lärarfacken och arbetsgivaren varit överens om att det fackliga arbetet ska likställas med lärararbete och att de fackliga inte ska lämnas utanför lärarlöne­lyftet.

— Det är bra att arbets­givaren har behandlat oss lika, ­säger Roine Selind, ordförande i Lärarförbundet i Malmö.

Ett exempel på motsatsen är Falun. Jan-Erik Kyrö, heltids­arbetande ordförande för Lärarförbundet, var den enda läraren på sin skola som inte fick del av lyftet. Nu driver han detta som ett diskrimi­neringsärende.

— Kommunen bryter mot förtroendemannalagen ­genom att exkludera mig. Jag ska inte missgynnas för att jag är fackligt förtroendevald. Har kommunen problem med skrivningarna i regeringens förordning får den väl kompensera mig med egna pengar, säger Jan–Erik Kyrö.

Lärarförbundets ordförande i Academedia Johanna Skullerud Svensson jobbar 80 procent fackligt. Hon fick ändå ta del av lärarlönelyftet.

— Min rektor menar att jag skulle ha fått pengarna om jag hade jobbat kvar fullt på skolan och att jag inte ska diskrimineras på grund av mitt fackliga arbete.

ur Lärarförbundets Magasin