Ingår i temat
Elevhälsa
Läs senare

Falun följer den skotska vägen

ElevhälsaEn modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

av Lenita Jällhage
09 Nov 2017
09 Nov 2017

Barn i behov av stöd bollas ofta runt mellan myndigheter som inte samarbetar. För att komma tillrätta med problemen har Falun vänt blickarna mot Skottland.

— Jag skäms ibland över hur det har fungerat. Vilken enorm arbetsbörda föräldrar med barn som behöver stöd har, säger Jonatan Block, barn- och utbildningschef i Falun.

I början av året startade kommunen ett arbete för att öka samarbetet mellan skola, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och landstinget i Dalarna. För trots att Falun satsat på förebyggande insatser visade en kartläggning att barn och unga i behov av stöd riskerade att falla mellan stolarna. Andra slutsatser var att förvaltningarna arbetar i stuprör där var och en agerar utifrån sin kompetens, arbetssituation och budget. Samt att barn med flera behov bollas runt mellan instanserna trots att behoven av stöd ofta är sammanlänkade.

Flera knutar löstes upp och jag fick en helhetsbild av vad som gjordes kring barnen.

— Det känns som vi har ägnat mer tid åt att definiera ansvar än att ta ansvar. Nu har vi bestämt oss för att riva barriärerna och med inspiration från Skottland arbeta utifrån en gemensam plan där vi har barnets fokus, säger Jonatan Block.

Anette Blomqvist, rektor. Foto: Lenita Jällhage

Problemen i Falun är inte unika. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser att samverkan ofta brister mellan olika aktörer runt barnen.

— Det blir ofta familjerna runt barnen som får stå för samordningen, säger Hanna Åkesson, samordnare på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Precis som Falun har SKL intresserat sig för ”Skottlandsmodellen”, vilken har förändrat det skotska arbetssättet kring barn i behov av stöd.

I Skottland fungerar förskolor och skolor som spindeln i nätet för att samordna insatser från förskola/skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst, berättar Hanna Åkesson. I skolorna samarbetar professioner från socialförvaltningen, sjukvården och skolan. De arbetar i team runt barnen och sätter in insatserna oavsett om det handlar om sociala, pedagogiska eller annat behov av stöd.

Varje barn och förälder vet att de först ska vända sig till en namngiven person på skolan, oftast en rektor eller en klasslärare, om barnet behöver stöd. Sedan tar en utförare från teamen vid när det gäller det konkreta åtgärderna.

I arbetet utgår alla från en ”barnens plan” där behov och insatser skrivs ned och följs upp med föräldrarnas samtycke från barnets födelse till det är 18 år (se faktaruta längst ned).

Genom att samla resurserna runt barnen har man minskat stuprörstänk och administration. Det har även utvecklats en samsyn kring hur man ska arbeta och en förståelse för varandras yrken. Skolresultaten sägs dessutom ha höjts och skolket minskat i kölvattnet av modellen.

Se intervjun

Men Skottlands modell har krävt stora förändringar och beslut ända upp i parlamentet. Så att föra över delar av den till svensk mark är inte helt lätt. Det vet specialpedagogen Meg Wallin som i år började som samordnare för Faluns nya konsultationsteam, enligt skotsk förebild. Skolans arbetssätt och planer var hon väl förtrogen med, men hon hade inte samma inblick i hur socialtjänst och landsting arbetar.

— Det jag såg var ett dysfunktionellt system kring barnen, säger hon.

Meg Wallin, samordnare. Foto: Lenita Jällhage

I mars hade konsultationsteamet sitt första möte. I teamet ingick Bup, habiliteringen och primärvårdens samtalsmottagning för barn och unga med psykisk ohälsa. Från kommunen deltog barn- och familjesektionen, elevhälsan, närvaroteamet och rektorn från Hälsinggårdsskolan.

Pilotverksamheten startade på två förskolor med totalt 130 barn och Hälsinggårdsskolan F-9 med 700 elever. De ligger i ett socioekonomiskt utsatt område några kilometer utanför stadskärnan.

— Under det första mötet hade alla olika bilder av vad vi skulle göra. Det var en krystad stämning och alla höll på sina revir, säger Meg Wallin.

Därefter har mötena fungerat allt smidigare. Teamet har arbetat med stöd till 15 skolbarn på Hälsinggårdsskolan, hälften från låg- och mellanstadiet och resten på högstadiet. Föräldrarna har gett sitt samtycke till att teamet bryter sekretessen kring deras barn. Föräldrar har också erbjudits stöd. Skolan har fått stöd av Bup kring inkludering i skolan av barn med autism.

— Innan vi tar oss an ett barn så ska skolan ha gjort den pedagogiska kartläggningen, undersökt frånvaro, och tittat på vilka hjälpmedel som fungerar och ifall miljön runt barnen anpassats tillräckligt, säger Meg Wallin.

Med barnen i fokus har yrkesgrupperna börjat jobba mer prestigelöst. Tanken att konsultationsteamet ska arbeta förebyggande fick man släppa eftersom Hälsinggårdsskolan hade fullt upp med akuta pågående ärenden.

— Det var barn som fanns hos Bup, LSS eller socialförvaltningen och där skolan inte visste vad som pågick på grund av sekretess. Där fanns det heller ingen dialog eller förståelse för varandras arbete. Därför beslöt vi att lyfta dem först, säger Meg Wallin.

Sedan augusti har man byggt ut med ytterligare fem skolor. Konsultationsteamet består nu av elevhälsan, socialtjänsten och primärvårdens samtalsmottagning för barn och unga med psykisk ohälsa. Bup och habiliteringen tar Meg Wallin kontakt med vid behov.

Teamet har beslutat att arbeta med barn från förskoleklass till sexan för att kunna lägga fokus på det förebyggande. Man tar fram innehållet i barnens plan och ser till att det finns en namngiven person som barnen och deras föräldrar kan vända sig till.

Det är ännu så länge för tidigt att dra långsiktiga slutsatser av arbetssättet men ryktet om det har spridit sig.

— De ringer hela tiden från skolor som inte ingår i projektet. Och föräldrar ringer och ber om stöd. Det känns jättestort, säger Meg Wallin.

Hälsinggårdsskolan rektor Anette Blomqvist har varit med i konsultationsteamet från start. För henne var det en lättnad när teamet började arbeta gemensamt med barnen som hade en komplex problematik. I många av de fallen kände hon att skolan hade stått och stampat i väntan på att Bup och andra förvaltningar skulle agera.

— Flera knutar löstes upp och jag fick en helhetsbild av vad som gjordes kring de enskilda barnen. Det hade jag inte tidigare på grund av sekretessen. Föräldrarna upplevde också att det helt plötsligt började hända saker, säger Anette Blomqvist.

En erfarenhet hon har gjort är att skolan varit lite väl snabba att kontakta Bup när barn har mått dåligt.

— Kanske kan vi använda skolpsykologerna och special­pedagogernas kompetens mer för att handleda oss. Och utnyttja Bup mer för konsultation, eftersom de håller på att drunkna i utredningar.

Under hösten har hon träffat konsultationsteamet varannan vecka. Skolans elevhälsoteam lyfter fram vilka elever och frågeställningar de vill att hon ska ta upp.

Ingen förälder har sagt nej till att häva sekretessen. Skulle det ske så får hon dra ärendet anonymt.

Men hon upplever att majoriteten av föräldrar vill ha stöd eftersom de drar ett stort lass. De är bärare av informationen om sina barn och har fått dra deras historia gång på gång för de olika aktörer som varit inblandade runt deras barn.

— Modellen kommer göra deras vardag lite mindre tung, säger hon.

Anette Blomqvist vet att många lärare tycker att det är jättesvårt att förhålla sig till att det krävs fler och fler individuella lösningar för barn i behov av stöd.

För att hon själv ska få mer tid att arbeta med det pedagogiska runt barnen i behov av stöd ska Anette Blomqvist anställa en administrativ koordinator som avlastar henne.

— Jag måste kunna gå ”all in” i detta.

Skottlandsmodellen

  • Modellen utgår från barnets perspektiv och hur man gemensamt bäst ska stödja det och inte utifrån den enskilda verksamhetens ansvar.
  • Förskola och skola är basen där allt arbete kring barn och unga samordnas. Socialarbetare arbetar tillsammans med elevhälsan på skolorna.
  • ”Named person” är den första kontaktperson som man vänder sig till ifall det finns oro för ett barn eller ungdom. På en skola kan det vara rektorn eller någon med en överordnad funktion.
  • ”Lead Professional” är den person som ser till att hålla ihop och samordna insatserna.
  • ”Childs plan” är ett gemensamt dokument för alla som är inblandade runt barnet som behöver olika insatser. Här kan de som arbetar med barnet skriva och läsa vilka insatser som planeras för att tillgodose barnets behov.
  • Vårdnadshavarens samtycke är en grundpelare för att de som arbetar runt barnet ska kunna dela information med varandra i childs plan. Samtycket gäller från barnets födelse till de är 18 år.
  • Stödgrupper av olika slag finns för både för nyblivna föräldrar och föräldrar med äldre barn och ungdomar.

Alla artiklar i temat Elevhälsa (15)

ur Lärarförbundets Magasin