Läs senare

Färre medarbetare gjorde rektorsjobbet roligare

LedarskapChefer i offentlig sektor har ofta ohållbara arbetsvillkor, enligt en ny rapport. Och inom skolan är det tuffare än inom teknisk service.
– Man får liksom tala med sig själv om att hitta ett läge som är gott nog utefter de förutsättningar som är, säger Anders Wallin, en rektor vars situation nyligen förbättrats.

av Lisa Blohm
23 Nov 2017
23 Nov 2017
Anders Wallin, rektor på Johannebergsskolan i Göteborg, ansvarar sedan några veckor för färre antal medarbetare än förut. ”Jag känner redan att jag andas lugnare”, säger han.

I en ny rapport från SNS skriver två forskare om situationen för chefer ute i sju kommuner.

– Många har inte rimliga arbetsvillkor. De har svårt att hinna med att leda verksamheten. Det är en väldig konflikt och man skulle behöva rensa i uppdraget, säger Lisa Björk, en av rapportförfattarna.

Förutsättningarna inom skola och omsorg har jämförts med dem inom teknisk service, dit till exempel vatten och avlopp och gatuförvaltning hör. Generellt finns det tydliga skillnader och chefer i skola och omsorg är förlorarna. De har i genomsnitt dubbelt så många medarbetare och en mer ansträngd ekonomi än chefer på den tekniska sidan. De upplever också mindre hjälp från överordnade chefer och från stödfunktioner som HR, ekonomi och IT.

Extra tufft är det för första linjens chefer – som rektorer, förskolechefer och chefer ute i äldreomsorgen.

Förenklat kan man säga att ju högre andel manliga medarbetare, desto större är chansen att chefen har rimliga villkor. Det avspeglas också i skolvärlden.

– Det är tydligt att chefer i gymnasieskolan har det lite bättre, medan grundskolechefer och förskolechefer ofta har det svårt, säger Lisa Björk.

Rapporten är tydlig med att många medarbetare ökar arbetsbelastningen och frestar på relationen till personalen. Här är rapporten inne på samma linje som Lärarförbundet och Sveriges skolledarförbund.

Lärarförbundet vill ha en riktlinje om 20 medarbetare per chef. Skolledarförbundet lyfter inför valrörelsen krav på ett ”rimligt antal medarbetare” och säger att om skolledare leder fler än 25 medarbetare så är kraven på en fungerande stödorganisation stora.

En rektor som vet att det är svårt att få ihop alla bitar är Anders Wallin på Johannebergsskolan i Göteborg. I stadsdelen visar en översyn att många rektorer greppar över för mycket. Det har lett till en konkret förändring för Anders Wallin.

Tills nyligen var Anders Wallin ensam rektor för 670 elever och över 80 medarbetare. Även om han bara hade direkt personalansvar för ungefär 15 personer blev han i praktiken inblandad i rehabutredningar och många andra personalfrågor.

Sedan den 1 november är han bara rektor för montessoriklasserna i årskurs 6 till 9 med runt 100 elever och 15 egna medarbetare. Två tidigare biträdande rektorer är nu rektorer för resten.

– Hela tanken är att skapa rimliga, naturliga enheter som är grund för ett hållbart ledarskap. Många rektorer orkar inte med, eller byter av olika skäl arbetsplats, säger Anders Wallin.

Han välkomnar förändringen.

– Exakt vad det kommer att innebära är för tidigt att säga. Men jag känner redan att jag andas lugnare när det gäller vad jag kan hinna med på dagarna.

Anders Wallin klargör att han inte mådde dåligt tidigare.

– Men det var en stor skillnad i stress och upplevelse av att inte riktigt räcka till. Man kommer ifrån vardagen, helt enkelt. Det är klart att nu är det roligare att jobba som rektor. Det här ger betydligt bättre förutsättningar att ta del av den pedagogiska verksamheten som sker, men också att vara pedagogiskt ledande.

Dessutom får de tidigare biträdande rektorerna nu bättre lön för mödan, tycker han.

– De gjorde i stort sett hela rektorsuppdraget, utom ett fåtal beslut som bara rektor enligt skollagen kan ta. Men de har inte haft mandatet, lönen och statusen av att vara rektor ”på riktigt”.

I ett avseende sticker arbetsmiljön för skolledare ut positivt: stödet från medarbetarna. Rektorerna hade generellt sett ett stort stöd från sina medarbetare och lärare som underlättade arbetet.

Äldreomsorgens chefer övervakade i högre grad sina medarbetare och tenderade att ta arbetsuppgifter som egentligen låg på de anställda. Dessa chefer var överrepresenterade bland de särskilt hårt pressade cheferna. Här fanns chefer med mycket dålig hälsa, som vill byta arbetsplats och ofta lämna chefsjobbet helt.

Lisa Björk pekar ändå på att det finns många chefer i offentlig sektor som mår utmärkt och har det väldigt bra på jobbet. De kan hittas i alla typer av verksamheter. Nu hoppas rapportförfattarna att kommunerna flyttar fokus från vad som är en bra chef till vad som är en bra organisation. Alltför mycket handlar om chefen som individ – inte om de strukturella förutsättningarna, tycker de. En dålig arbetsmiljö för cheferna påverkar inte bara hur de mår, utan också prestation, engagemang och viljan att stanna på en arbetsplats, konstaterar forskarna.

– När det blåser upp till storm, då gäller det att skutan är hållbar och bra rustad – oavsett vem kaptenen är. Det är det strukturella perspektivet, säger Lisa Björk.

Forskarna uppmanar kommunerna att bland annat se över antalet medarbetare per chef, ge chefer på operativ nivå mer stöd i vardagen och att jämföra arbetsvillkor mellan olika verksamheter.

Om SNS-rapporten

  • ”Chefers organisatoriska förutsättningar i kommunerna” kommer från föreningen Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). Det är en forskningsrapport där forskarna Lisa Björk och Linda Corin har sammanställt sina avhandlingar vid Göteborgs universitet.
  • Forskningen bygger på studier i sju kommuner och omfattar cirka 550 chefer, som svarat på enkäter. Analyser av arbetsinnehåll och organisation har också gjorts.
  • Ett skäl till att jämförelser gjordes mellan teknisk service å ena sidan och skola och omsorg å den andra är att Lisa Björk och Linda Corin ville gräva djupare i resultat från en annan avhandling. Den pekade på stora skillnader i ledningsarbete mellan olika ”genusmärkta” verksamheter. 

ur Lärarförbundets Magasin