Läs senare

Fler unga behöver stöd

Regeringens satsning på skolhälsovården är vällovlig, men den räcker inte. Det skriver Bris generalsekreterare.

19 Sep 2016

Illustration: Maria RaymondsdotterPsykisk ohälsa är det vanligaste samtalsämnet i Bris stöd­verksamhet, under både sommarlovet och resten av året. Barn och unga kontaktar oss om allt från tillfällig nedstämdhet och oro till depression, självskadebeteende och tankar på att avsluta sitt liv. Gemensamt för alla samtal till Bris är att barnet saknar en vuxen att samtala med, eller att hen inte känner sig förstådd av vuxna som finns runtomkring.

Nu är läsåret i full gång, och med det en vardag där alla vuxna i skolan kan göra skillnad för barn och unga som mår dåligt.

Ett flertal studier, bland annat från WHO och Social­styrelsen, visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige ökar. Det oroar oss på Bris, och det oroar FN:s barnrättskommitté som grans­kar hur väl Sverige tillgodoser barnets mänskliga rättigheter enligt barnkonventionen.

I sin senaste rapport från 2015 uppmanar barnrättskommittén Sveriges regering särskilt att öka resurserna till skolhälsovården och att säker­ställa att barn och unga får tillgång till lämplig psy­kiatrisk vård inom rimlig tid.

Inför höstens skolstart meddelade regeringen att man nu anslår medel till fler anställda och stärkt kvalitet i elevhälsan. Det är en väl­behövlig satsning.

Många barn och unga berättar för Bris om skol­kuratorer som bara finns på plats en gång i veckan eller som sitter längst ner i en lång korridor dit det inte känns bekvämt att gå. ­Andra berättar om skol­kuratorer som lyssnar och stöttar men som uppgivet berättar att de inte kan hjälpa barnet vidare, eftersom kön till BUP eller annan vård är för lång ­eller tröskeln till vården för hög.

En utbyggd elevhälsa är en viktig pusselbit, men många fler bitar behövs om vi vuxna tillsammans ska stoppa den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Till exempel måste kuratorer och psykologer i skolhälsovården ha en tillgänglig vårdkedja att hänvisa till vid behov. I Bris kontakter med barn och unga blir det väldigt tydligt hur olika deras tillgång till stöd, hjälp och vård ser ut beroende på var i landet de bor, vilken skola de går på och vilka vuxna de möter. Men rätten till vård ­gäller alla barn här och nu.

Framför allt har de vuxna som i sitt arbete varje dag möter barn ett stort och viktigt ansvar att vara tillgängliga, lyssnande och uppmärksamma på barns och ungas signaler. Alla vuxna som ­jobbar i skolan behöver agera som skyddsfaktorer för barn och unga.

En del i det handlar om barnets rätt till delaktighet och inflytande, att få påverka sin vardag och göra den begriplig. En annan stor och viktig del handlar om vuxnas ansvar att ingripa när barn far illa, och att fånga upp barn som be­höver stöd. Där ser Bris att det behövs kunskap, tid och rutiner för att vuxna i skolan ska kunna se barn som behöver stöd, och göra sig tillgängliga för dem.

Bris önskan är att varje vuxen som jobbar i skolan tar en stund och reflekterar över hur hen kan bidra i kampen mot den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga.

ur Lärarförbundets Magasin