Läs senare

Fler vägar för obehöriga elever

Från och med i höst ersätts IV-programmet av fem olika inriktningar.
Sydskånska gymnasiet i Ystad har kommit längst i landet med den nya modellen.

06 Okt 2011
Fler vägar för obehöriga elever
Sverker Meyer och Maj Löf håller i SO-lektionen. Bild: Ewa Levau

På hur många dagar skapade Gud jorden enligt Bibeln? Sverker Meyers röst överröstar det dova sorlet. Han är samordnare för preparandåret och språkintroduktionen, och har religion med de elever som saknar SO-betyg.

»Sju« tänker jag spontant, men blir snabbt rättad i min okunnighet av eleven Driton Lahi.

— Sex! Han vilade på söndagen.

— Bra. Och om vi jämför med islam då? frågar Sverker Meyer. När vilade Allah?

— Aldrig, han är så stor och stark att han inte behöver vila, svarar Driton Lahi direkt, och instämmande skratt fyller rummet.

Introduktionsprogrammet på Sydskånska gymnasiet i Ystad är ett av Sveriges största och första. Faktum är att skolan har arbetat på detta sätt i åtta år, och att Skolverket sneglade på verksamheten när de utvecklade det som i höst har ersatt det gamla IV-programmet.

— Eftersom IV kunde rymma allt ifrån analfabeter till studiemotiverade ungdomar som bara saknade ett betyg, så såg vi ett behov av att ha flera olika alternativ som bättre var anpassade till eleverna, säger Pia Blixt Grahn, rektor för gymnasiets introduktionsprogram.

Sydskånska gymnasiet ligger vackert beläget i den anrika korsvirkesstaden, som blivit världsberömd efter Kenneth Branaghs filmatiseringar av Henning Mankells poliskommissarie Kurt Wallander. Den internationella publiken har följt deckarspåret till Skånes Bronx, och tyska och holländska är nästan lika vanligt förekommande som den grötiga österlenskan.

Maj Löf hjälper till med uppgiften.Skolans upptagningsområde sträcker sig över stora delar av Österlen och övriga Sydskåne. Med sina 2 000 elever fyller den samtliga av de fem inriktningar som numera ersätter IV för de elever som saknar betyg från grundskolan.

I den så kallade glasburen mitt i skolan arbetar ett arbetslag på fyra lärare med de två inriktningarna »prep« och »språk«. Här går de lite mer studiemotiverade ungdomarna som antingen endast saknar ett eller ett par ämnen från grundskolan eller som är nyanlända och behöver intensiv språkundervisning.

Gruppen består av 40 elever och lärarna samplanerar all undervisning, som dessutom sker i ett klassrumslöst kontorslandskap.

— Den stora skillnaden gentemot IV är att detta inte är en nödlösning för elever som vill slippa skolan. Vi släpper exempelvis inte i väg dem på praktik om det inte är motiverat, säger Sverker Meyer.

Dessa elever har betydligt högre krav på sig än tidigare om de vill komma in på ett nationellt program. Godkänt i minst åtta ämnen för yrkesprogrammen och tolv ämnen för de teoretiska. Det vanligaste är att eleverna saknar engelska eller matematik.

Kraven är högre även på lärarna. Individuellt planerat schema och nivåstyrd undervisning för varje elev kan få vilken logistiker som helst att vakna kallsvettig om nätterna. Elevernas kunskapsnivåer utvärderas genom tester och omdömen från grundskolan.

— Och det är faktiskt lika komplicerat som det låter. Precis som ett pussel måste varje bit passa, säger specialpedagogen Maj Löf.

Maria Damm, lärare i svenska som andraspråk, tror inte att detta arbetssätt passar alla lärare.

— Man kan inte ha en alltför fyrkantig läggning, utan måste kunna vara öppen och flexibel. Självklart uppstår det konflikter även hos oss eftersom vi jobbar så nära varandra. Men oftast går det att lösa.

För en utomstående betraktare är ett givet irritationsmoment det faktum att eleverna arbetar med skilda ämnen och lärare samtidigt, i samma lokaler.

— Fast samtidigt är det bra eftersom eleverna lär sig respektera varandra, säger Maria Damm.

Rektor Pia Blixt Grahn instämmer i att det krävs en särskild lärartyp för att undervisa på de nya introduktionsprogrammen.

— Man måste vara minst lika intresserad av eleverna som av ämnet. Ofta måste man börja med att förstärka deras självbild. Vi brukar tänka så här: Först ska vi få hit dem, sedan få dem att stanna och först därefter kommer kunskaperna.

Den tredje inriktningen är Yrkesintroduktion, som är till för elever som vill börja jobba så fort som möjligt. Studie- och yrkesväg-ledaren Anne Hallin sätter sig i bilen och åker ut till Marsvinsholms slott för att se hur det går för eleverna på yrkesintroduktion naturbruk. Slottet är privatägt, men skolan har fått tillstånd att använda växthuset och övriga omgivningar för sin undervisning.

Eleverna läser visserligen en viss del teoretiska ämnen, men tonvikten ligger på det praktiska.

— Målet för dessa elever är inte studentexamen, utan att de ska få ett arbete. Men vi sätter inga gränser, vill man studera vidare kan man söka om till nästa läsår, säger Anne Hallin.

De flesta elever som får jobb får det genom att visa vad de går för ute på praktiken. »Det är väldigt mycket på riktigt« är en återkommande beskrivning av lärare och elever.

Läraren Hanna Harryson instruerar eleverna i hur man omplanterar krukväxter inne i växthuset på Marsvinsholm. Denna uppgift är integrerad med svenskämnet. Alla ska välja en växt som de ska ta reda på mer om för att sedan redovisa detta inför gruppen.

— Men även matematik kan ingå i den praktiska verksamheten. Om vi exempelvis ska gräva ett hål till en flaggstång så innebär det en hel del mätande och räknande, säger Hanna Harryson.

Den fjärde inriktningen kallas Individuellt alternativ, och riktar sig till elever med stora svårigheter, som kanske inte har gått i skolan på mycket länge.

— Det är de ungdomar som har längst väg att vandra, säger studie- och yrkesvägledaren Lise-Lott Svensson.

Här återfinns elever med multipla diagnoser, missbruksproblem, kriminalitet och stora inlärningssvårigheter i bagaget. Sydskånska gymnasiet har för närvarande 15 elever inom detta program.

— Till en början får vi nöja oss med att de bara är på plats. Sedan upprättar vi individuella studieplaner och det slutgiltiga målet är att eleverna ska hitta något yrke som passar, säger specialpedagogen Ulf Kaunitz, som har mångårig erfarenhet av elever med sociala problem.

På Individuellt alternativ är det viktigaste att till en början skapa relationer och ömsesidigt förtroende med eleverna. Vissa av dem har inte gått i skolan på många år.

— Det är ingen dans på rosor att ha dessa elever. Ofta behöver de avreagera sig på sådant som har hänt hemma. Men vi accepterar inte skadegörelse eller missbruk av något slag, säger Ulf Kaunitz.

Sammanfattningsvis kan sägas att de nya introduktionsprogrammen verkar kräva en tydlig satsning från skolornas sida. På Sydskånska gymnasiet har man exempelvis inte mindre än tre studie- och yrkesvägledare knutna till dessa elever. Lise-Lott Svensson har varit med från början för åtta år sedan. Hon säger att det kräver hårt arbete men vill också framhäva vilken inspiration det är att jobba med dessa elever, eftersom man så tydligt kan se en utveckling.

— En elev kunde vi inte ha i möblerade rum när han började här. När jag tre år senare såg honom ta studenten var det ett av de starkaste ögonblicken i mitt liv.

Rektor Pia Blixt Grahn instämmer, men betonar samtidigt vikten av att kunna avgränsa arbetet utifrån professionens ramar.

— Det finns ju alltid en gräns för vad skolan kan åstadkomma, och det är viktigt att lärarna skiljer på kunskapsuppdraget och andra problem som eleverna har. Vi är ju trots allt inga socialarbetare. 

5 nya inriktningar

Det gamla IV-programmet ersätts från och med i höst av fem nya inriktningar:

  • Preparandutbildning.
  • Språkintroduktion.
  • Yrkesintroduktion.
  • Individuellt alternativ.
  • Programinriktat individuellt val, som inte är ett eget program, utan eleven söker till ett nationellt program och läser det ämne som saknas vid sidan av.

Nya regler för obehöriga elever

  • Syftet med den nya gymnasiereformen är att skapa tydligare alternativ för elever som är obehöriga till ordinarie gymnasieutbildning, och förbereda för nationella program, annan utbildning eller för arbetslivet.
  • Utbildningen ska motsvara heltidsstudier och till skillnad från dagens individuella program får inga behöriga elever gå på ett introduktionsprogram.
  • Hemkommunen är skyldig att erbjuda ett introduktionsprogram för obehörig elev.

»Kommunerna måste vara beredda på förändring.«

I och med att IV ersätts av fem olika introduktionsprogram måste kommunerna arbeta mer med sitt uppföljnings-ansvar. Det menar Peter Gröndahl, under-visningsråd på Skolverket med ansvar för introduktionsprogrammen.

— En viktig nyhet är att behöriga inte får gå på dessa inriktningar. Kommunerna måste vara beredda på denna förändring, som exempelvis innebär att behöriga avhoppade elever inte kan placeras inom introduktionsprogrammet om de vill tillbaka till skolan.

En annan avgörande skillnad är enligt Peter Gröndal att syftet med de nya programmen inte uteslutande är att eleverna ska bli behöriga till ordinarie gymnasiestudier.

— Vissa av inriktningarna, exempelvis yrkesintroduktion, syftar ju till att ge en yrkesutbildning utan gymnasie-behörighet. Detta kräver delvis en ny beredskap vad gäller bemanning av lärarkåren, med större fokus på yrkeslärare till exempel. 

ur Lärarförbundets Magasin