Läs senare

Flest elever till fristående gymnasieskolor

Antalet elever i gymnasieskolan är detta år större än någonsin, nästan 391 000 elever. Nästa år förväntas det öka ytterligare. Av den totala elevökningen på 14 000 elever går 11 000 i fristående gymnasieskolor

26 Feb 2008

Det visar statistik från Skolverket. Men efter nästa års förväntade topp minskar antalet elever i gymnasieskolan successivt. 2015 är antalet ungdomar i gymnasieålder ungefär 100 000 färre än i år..
Antalet elever har ökat mest på fristående gymnasieskolor. Av den totala elevökningen på 14 000 elever går 11 000 på fristående skolor, internationella skolor och riksinternat inräknade. Totalt går nästan 68 000 elever i fristående gymnasieskolor vilket motsvarar 17 procent av alla gymnasieelever.
Antalet gymnasieskolor ökar också och de fristående mest. Idag finns det jämfört med föregående läsår 71 fler gymnasieskolor, varav 59 är fristående. Totalt finns det 889 gymnasieskolor i landet, varav 359 eller ungefär 40 procent är fristående.
Men fristående gymnasieskolor finns bara 99 av landets 290 kommuner. Däremot är det bara två kommuner som inte har några elever i en fristående gymnasieskola. Sex av tio fristående gymnasieskolor ligger i de tre storstadslänen.
Flest elever, 35 procent, går på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga utbildningar. Jämför man studieförberedande och yrkesförberedande program så går 47 procent av eleverna på studieförberedande och 44 procent på yrkesförberedande. Tittar man på andelen elever i år 1 så har de yrkesförberedande programmen ökat med ett par procentenheter jämfört med förra läsåret.
Åtta procent av eleverna går på individuellt program. Nästan var fjärde går ett programinriktat individuellt program (PRIV). Andelen har ökat från 16 procent till 23 procent jämfört med förra året. De vanligaste programinriktningarna är handel- och administration och barn- och fritid.
Individuellt program med svenska för invandrare (IVIK) för ungdomar som kommit till Sverige efter 15-års ålder har ökat från nio till 13 procent.
Av nybörjarna på individuellt program hösten 2006 har 38 procent bytt till en annan utbildning nästa år. Men skillnaderna är stora mellan kommunerna.
Elever med utländsk bakgrund läser i högre grad på individuellt program än svenska elever. Men räknar man bort det individuella programmet, så är det vanligare att elever med utländsk bakgrund läser på naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt program än elever med svensk bakgrund. Svenska elever läser däremot i större utsträckning på estetiskt program, bygg- och naturbruksprogram än elever med utländsk bakgrund.
Könsskillnaderna är fortfarande stora mellan olika utbildningar. Energi-, el-, bygg- och fordonsutbildningarna har mest ojämn könsfördelning. Andelen män är över 90 procent. Andelen kvinnor har dock ökat något på dessa program.
Högst andel kvinnor finns på hantverks-, omvårdnads-, barn- och fritids- och livsmedelsutbildningar. Där är andelen kvinnor mellan 70 och 85 procent. Jämnast är könsfördelningen på naturvetenskapliga utbildningar och mediautbildningar. Andelen män har ökat på omvårdnadsutbildningarna.
Tre procent av dem som började en gymnasieutbildning hösten 2006 har avbrutit eller gjort studieuppehåll. Motsvarande andel för nybörjareleverna i fristående gymnasieskolor är två procent. Skillnaderna är stora mellan olika kommuner.

Elisabet Rudhe

ur Lärarförbundets Magasin