Läs senare

Flickor lyckas bäst på de nationella proven

Flickor lyckades generellt bättre än pojkar på de nationella proven i årskurs 9 i våras. Det visar Skolverkets statistik som presenterades på tisdagen. Endast i matematik, engelska och geografi är det någorlunda jämnt mellan könen.

25 Nov 2014

Engelska är det ämne där både killarna och tjejerna i årskurs 9 lyckades bäst i det nationella provet i våras. 97 procent klarade gränsen för godkänt och nästan 18 procent fick högsta provbetyg, det vill säga A, enligt Skolverkets statistik som presenterades på onsdagen.

Sämst gick det i kemi. Där klarade 17 procent av pojkarna och 10 procent av tjejerna inte godkänt.

Flickorna klarade sig generellt bättre än pojkarna. I så gott som alla ämnen man har nationella prov i får flickor högre provbetyg och en större andel blir godkända jämfört med pojkar.

Ett undantag är matematik. Där klarade fler pojkar än flickor nivån godkänt (E) i ämnet matematik. Skillnaden var dock bara en procentenhet. Flickorna fick dock lite högre provbetyg i matematik. I engelska och geografi var det också en väldigt liten skillnad mellan könen.

Skolverket pekar på två tunga faktorer som inverkar på elevernas resultat: kunskaper i svenska språket och föräldrarnas utbildningsnivå.

Drygt 3 procent av niondeklassarna förra läsåret var nyinvandrade, det vill säga hade utländskt påbrå och hade bott mindre än fyra år i Sverige. De hade generellt lägre provresultat än andra elever, framför allt i historia, engelska och svenska.

Skolverket har tidigare visat att högutbildades barn har större chans att få bra resultat i skolan. Det gäller oavsett om eleven har svensk eller utländsk bakgrund. Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning hade generellt bättre resultat i de nationella proven, och det märktes särskilt tydligt i historia och matematik.

De nationella proven tar mycket tid och kraft på skolorna och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har gjort klart att han vill se förändringar. De första förändringarna kommer redan nästa år och innebär att proven kommer tidigare under läsåret. Skolverket tittar över den frågan.

– Nu är det ganska kort om tid mellan det att man ser att många, inte minst killar, inte når målen i nationella proven och att eleverna faktiskt ska avsluta grundskolan. Det är väldigt välkommet att man tittar på när proven läggs, så att lärarna hinner fånga upp de elever som inte riktigt hängt med, säger Fridolin.

Det kan också bli aktuellt att låta några av proven bli frivilliga för skolorna i väntan på att ett helt nytt upplägg är på plats.

På sikt väntar en modernisering i form av digitala prov och extern rättning. Saken utreds som bäst på utbildningsdepartementet.

– Flera länder har redan digitaliserat sina prov. Vi är ju faktiskt ett av världens mest digitala länder, men fortfarande tar till och med kopieringen av de nationella proven mycket tid på skolorna, säger Fridolin.

Det finns ett par fördelar med digitala prov. Förutom att många av uppgifterna kan rättas automatiskt, och alltså lättar på lärarnas arbetsbörda, kan de öka chanserna till likvärdig bedömning.

– Längre skrivuppgifter måste fortfarande bedömas av lärarna, men finns texterna i digital form kan de enkelt bytas så att lärarna inte rättar sina egna elevers svar, säger enhetschef Karin Hector-Stahre vid Skolverket.

Hon bedömer att digitala prov i stor skala är fullt genomförbart.

– Om man får tillräckligt med tid och resurser är det absolut genomförbart. I Finland genomför man digitala examensprov och i Norge har man redan digitala, nationella prov där 60 000 elever prövas samtidigt, säger Karin Hector-Stahre.

Enligt de direktiv utredningen vid utbildningsdepartementet arbetar med ska utgångspunkten vara att digitala nationella prov införs under 2015–2018, i så stor utsträckning som det är möjligt och lämpligt. Utredningen ska lämna sina slutsatser i juni nästa år.

Resultaten kommun för kommun

I Skolverkets databas Siris kan du ta fram statistik på läns- kommun- och skolnivå. Klicka här för att komma dit.

Här är några exempel:

  • Niondeklassarna i fem kommuner i Stockholms län hade bäst resultat i det nationella provet i engelska: Danderyd med 17,4 poäng och därefter Lidingö, Nacka, Täby och Sollentuna, enligt en sammanställning Ekot gjort.
  • Sämst resultat hade Storfors och Pajala med 12,5 poäng, Ovanåker, Lessebo och Hofors.
  • De fem bästa kommunerna i matematik var Danderyd med 15,1, och därefter Täby, Lidingö, Lomma och Vellinge, medan de fem bästa i svenska var Norsjö i Västerbotten med 15,9, följda av Hammarö, Lidingö, Sollentuna och Danderyd.
  • De fem sämsta i matematik var Lessebo med 7,8, Hofors, Hultsfred, Ragunda och Nordmaling. De fem sämsta i svenska var Munkfors med 10,4, Strömsund, Nordanstig, Ljusnarsberg och Ragunda.
    Källa: TT

Andel godkända (%)

ur Lärarförbundets Magasin