Ingår i temat
Föräldrar
Läs senare

Föräldraskapet mer professionellt

Ett allt mer professionaliserat föräldraskap växer fram i samhället, ett föräldraskap som till och med vill stå på vetenskaplig grund. Det hävdar en forskare som har analyserat samtal om skolan på föräldrasajter.

20 Sep 2012

Det är ett relativt nytt fenomen att föräldrar pratar med varandra på nätet om hur ­deras barns prestationer bedöms och dokumenteras i skolan och förskolan.

— Dessa diskussioner kan i sin tur påverka hur föräldrarna bedömer sitt eget och andras föräldraskap, säger Ann-Christine Vallberg Roth, professor vid Malmö högskola.

Hon menar att man kan se att det växer fram ett allt mer professionaliserat föräldraskap i samhället, ett föräldraskap som till och med vill stå på vetenskaplig grund.

I den processen har internet stor betydelse. Diskussionerna på internet bidrar intensivt till att snabbt sprida idéer som hämtas från den allt mer omfattande bedömningskulturen i skolan och samhället.

Ann-Christine Vallberg Roth ger exempel på föräldrar som tipsar andra föräldrar var de kan få tag på olika bedömningsscheman som LUS och liknande, för att själva sätta sig in i dem.

Hon har följt diskussionstrådarna på ett par privata föräldrasajter och har sett hur föräldrarna gör en rad olika slags bedömningar.

— De bedömer och dokumenterar sig själva och idkar självkritik, de bedömer varand­ra och de bedömer lärar­nas bedömningar.

Hon har analyserat materialet med hjälp av fyra olika dimensioner.

  • Den första kallar hon den policyrelaterade dimensionen som handlar om hur föräldrar exempelvis pratar om individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal och andra krav som staten ställer på skolorna. Här diskuteras till exempel om det är skolorna eller föräldrarna som har det primära ansvaret för att barnen klarar skolan.
  • Den andra dimensionen används för att undersöka hur ett marknadsorienterat synsätt påverkar föräldraskapet. Det marknadsorienterade föräldraskapet handlar mycket om hur man kan profilera sig själv och sina barn så att man blir uppmärksammad, omtalad och åtråvärd på en marknad.
  • Med hjälp av den tredje dimensionen, som hon kallar den evidensrelaterade, analyserar hon diskussioner som kan handla om hur föräldrarna kan söka efter bevis i veten­skapligt grundade bedöm­ningsmaterial om ­barnen är normalpresterande, under- eller överpresterande.
  • Den fjärde dimensionen kallas den civilt orienterade och handlar om hur föräldrar diskuterar, utbyter erfarenheter och söker stöd hos varandra inför olika former av bedömningar och dokumentation.

— De här fyra dimensioner­na flätas samman i det jag vill kalla för ett komplext föräldraskap som finns i spänningsfältet mellan det som pågår online och det som sker offline i samhället.

Till skillnad från de föräldrasynpunkter som ibland kommer fram i statliga utvärderingar så är innehållet i dessa diskussioner på nätet väldigt varierat och nyanserat, menar hon. Det är intensiva diskussioner som initierats av föräldrarna och här finns hela skalan av åsikter.

Ann-Christine Vallberg Roth

Yrke Professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn

Bakgrund Har arbetat i förskola, fritidshem och grundskola

Ålder 52

Finns på Centrum för professionsstudier, Högskolan i Malmö

Forskar på Hur den intensifierade bedömningen och dokumentationen påverkar lärare, föräldrar och barn.

Läs vidare Medverkar i boken »Föräldrar, förskola, skola. Om mångfald, makt och möjligheter«, som ges ut 2013

Alla artiklar i temat Föräldrar (22)

ur Lärarförbundets Magasin