Läs senare

Forskare: Nationella prov i svenska håller inte för betygsättning

ForskningDet finns allvarliga brister i de nationella läsproven i svenska i åk 9. Elevernas provresultat är inte tillförlitliga som grund för betygsättning. Det visar ny forskning från Karlstads universitet.

av Lenita Jällhage
13 Nov 2017
13 Nov 2017

På onsdag väntas riksdagen besluta att de nationella proven ska få en större tyngd vid betygsättning i ett ämne eller en kurs. Provresultaten ska ”särskilt beaktas” om det inte finns särskilda skäl för något annat. Redan den 29 juni 2018 föreslås lagändringen börja gälla.

Men dagens nationella prov i svenska och svenska som andraspråk håller inte måttet för att användas på det sättet. Det konstaterar forskarna Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och Gustaf B Skar, førsteamanuensis vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet.

– De läsprov som vi har undersökt visar att man bara kan få fram resultat som skiljer  elever med något bättre läsförmåga från dem som har något sämre. De håller inte för att dela in elevernas resultat utifrån skolans betygsskala med sex steg, säger Michael Tengberg.

I studien har forskarna undersökt provets egenskaper genom statistiska analyser av 500 elevlösningar som utgår från ett representativt urval.

Forskarna lyfter fram flera allvarliga brister med de nationella proven i läsförståelse.

Dagen läsförståelseprov, som består av 20 frågor som är uppdelade i delfrågor, spretar och frågeställningarna håller inte samman kring det de ska mäta, enligt forskarna. Forskarna hävdar att provets tillförlitlighet, när det gäller att avgöra elevernas kunskaper, är väsentligt lägre än motsvarande läsprov i exempelvis Norge eller i internationella mätningar som PISA och PIRLS

– Det finns inget empiriskt belägg som visar att proven mäter samma process inom de olika delarna vilket kan göra att elever inte får godkänt och fälls i proven utifrån fel grunder, säger Michael Tengberg.

Han säger att även skrivproven och de muntliga nationella proven i svenska har motsvarande problem men det har varit svårare att empiriskt bevisa det i forskningen.

Forskarnas slutsats är att hela provkonstruktionen måste göras om för att få fram bättre och mer rättssäkra prov. De nya proven måste kvalitetssäkras av uppgiftskonstruktörerna och kontrollera att provet håller för att användas för att mäta de olika delar som de är tänkta att göra. Att ta fram den typen av prov kan ta flera år. Och proven kommer inte heller i framtiden att kunna mäta allt utan ger bara en indikation på elevens kunskaper.

– För elever kan provresultaten få en avgörande betydelse för deras slutbetyg. Att låta betygsättning få större betydelse, innan nya nationella prov finns på plats, känns lite skakigt – för att uttrycka saken milt, säger Michael Tengberg.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är starkt kritisk till att riksdagen väntas fatta beslutet att de nationella proven ska tillmätas större vikt vid betygsättningen.

– Den här forskningen är ytterligare ett argument som visar att detta är helt fel väg att gå. Att ge proven större vikt går stick i stäv med att lärarna ska göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin